söndag 19 februari 2017

Tankar om En läsande klass

Dina tankar inför projektet – vad föreställde du dig att du skulle kunna bidra med?

Eftersom jag själv förundrats över hur min undervisning förändrats genom en strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier ville jag att fler skulle få ta del av dessa verktyg. Att jag kunde dela med mig av min undervisning i mitt klassrum på ett enkelt sätt som nådde ut till många.


Tycker du att projektet levererade vad du hade förväntat dig?

Över förväntan. Så stor genomslagskraft. Jag tror att kombinationen studiehandledning, sociala medier, bloggande och föreläsningar bidrog till denna otroliga spridning. Dessutom en fantastisk textskatt som svenska pedagoger och elever fått del av.

Tankar efter projektet?

Fantastiskt att få vara med om detta och kunna känna att man faktiskt gjort någonting för att utveckla svenska elevers läsförståelse. Har även utvecklats mycket privat då jag utmanat mig själv både genom att föreläsa och skriva. Fått många olika erbjudanden och möjligheter som jag aldrig fått annars.

Det här hade jag velat göra annorlunda

Att vi redan från början knutit läsforskare till projektet och att det avsatts medel för uppföljning och utvärdering.

Det här är jag mest nöjd med

Att vi genom En läsande klass gett inspiration och verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse. Att så många pedagoger genom detta ändrat sin undervisning och att det gagnat eleverna så de har fått bättre läsförståelse och fått ett större engagemang till läsning och texter.

Vad har hänt efter att projektet rullade igång?

Ett förhållningssätt till texter och en undervisning där eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning har spritt sig över vårt land. Pedagoger har fått verktyg som de saknat och vi har fått ett metaspråk när det gäller läsförståelse.
På det personliga planet har det hänt massor. Förfrågningar om föreläsningar både i Sverige och utomlands. Handledning på distans. Jag har fått möjlighet att skriva ett läromedel som jag tror på och som bygger på en medveten undervisning i läs- och skrivstrategier,

Respons på projektet

Otroligt mycket positiv respons av ”vanliga” lärare. Var jag en kommit i vårt avlånga land på alla mina föreläsningar har jag mötts av enorm tacksamhet. På Skolverkets utbildning för Läs- och skrivutvecklare har jag blivit igenkänd, tackad, och omkramad för att vi gjort detta för svensk skola. Jag har även fått otroligt mycket positiv respons om mitt bloggande i sociala medier. Några enstaka läsforskare har uttryck kritik mot projektet.

Vilken respons har gett mest avtryck?

En pedagog med 40 års erfarenhet i yrket som sa att hon nu äntligen fått verktyg att undervisa i läsförståelse. Utvärdering efter en föreläsning där någon skrivit att jag på ett lättfattligt och mycket tilltalande sätt presenterat den senaste forskning och gett exempel på hur det konkret kan se ut i klassrummet. Jag har fått Svenska Akademiens svensklärarpris och blivit årets vägvisare i min hemkommun.

Framtiden

Vad tycker du fortfarande saknas när det gäller stöd till pedagoger i deras arbete med läsförståelsestrategier?
Jag tror många pedagoger inte riktigt förstår att detta förhållningssätt till texter kräver ihärdighet och tålamod. Det är inget qick fix utan det behövs strukturerad undervisning under flera år för att eleverna skall göra verktygen till sina egna och använda dem på sin egen läsning. Upplever fortfarande att många elever framförallt på högstadiet lämnas ensamma i sin läsning. Förhoppningsvis kan Skolverkets Läslyft och regeringens satsning på läsning bidra till mer kunskap och förståelse.

Projektet löper i två år till (t.o.m. 2018). Vad tänker (önskar) du händer sedan?

Jag skulle vilja se en ordentlig utvärdering, undersökning som visar resultatet av projektet. Jag skulle vilja se en satsning mot äldre elever.

Inspiration/Tips

Vad skulle du vilja säga till/tipsa skolpersonal/lärare/bibliotekarier (om) som…

Ska sätta igång och arbeta med läsförståelsestrategier?

Att inte ha för bråttom. Att ta en strategi i taget så att eleverna blir säkra på vad de innebär. Att modella sin egen strategianvändning och pröva tillsammans före eleverna prövar på sin egen läsning. Att en nyckel till förståelse är att lära eleverna att ställa egna frågor på texten, inte serva med frågor. Gör om, förbättra och anpassa material och idéer till dina elever och din undervisning. Att låta arbetet med läsförståelsestrategier bli en naturlig del i undervisningen och genomsyra alla ämnen.

Står inför utmaningen att skapa läslust hos barn och unga?

Genom att samtala om text på ett strukturerat sätt skapas ett läsengagemang. Högläsningen är otroligt viktig för att skapa intresse och läslust.

fredag 10 februari 2017

Att reagera på och utreda nya ord och uttryck

"Ordförrådet har stor betydelse men att ha ett stort ordförråd ger inte automatiskt god förståelse. Ordförrådets betydelse behöver i stället förstås som en del i en vidare syn på språklig kompetens. En sådan innebär att eleven ska kunna hantera information på olika ställen i en text, kunna dra slutsatser utöver vad som står i texten och också kunna kommunicera och övervaka sin läsförståelse. Betydelsen av ett gott ordförråd har att göra med både förmågan att använda sin bakgrundskunskap, att förutsäga och att visualisera. 

Utifrån detta som går att läsa i Skolverkets kunskapsöversikt "Att läsa och förstå" är det av största vikt att vi lär eleverna strategier för att övervaka sin läsning och reagera på ord och uttryck som är nya. Att vi kommunicerar dessa ord och på olika sätt försöker hitta svaret på dess betydelse genom att dra slutsatser, använda vår bakgrundskunskap och hantera information både bakåt och framåt i texten.

I dagens kapitel i "Livet i Bokstavslandet" så introducerade vi "Detektiven" som är ett tankeverktyg för strategin att utreda nya ord och uttryck. Vi utgick från det digitala introt och inledde med att prata om hur vi kan göra när vi stöter på ett ord vi inte förstår. Vi pratade om hur man kan läsa om ord och meningar, läsa framåt i texten, slå upp ordet eller fråga någon vad det kan betyda. Att många ord kan förstås utifrån sitt sammanhang. I kopieringsunderlaget till Bokstavslandet finns en bra och tydlig stödmall som visar på hur man kan gå tillväga. Eleverna fick sedan välja ett eget ord ur texten och försöka förklara det genom att rita, skriva synonym och motsats samt skriva en mening där ordet ingår. Denna ordtavla finns också i kopieringsunderlaget. Den kommer att bli ett ofta förekommande verktyg på våra lektioner.



En annan bra uppgift hämtad ur arbetsboken i Livet i Bokstavslandet är att kategorisera ord och fundera inom vilket område de hör hemma. Även det en träning av ordförståelse. Eleverna fick små lappar med ord hämtade ur texten. De fick avkoda ordet och försöka lägga det under rätt kategori. Därefter jämförde vi med varandra och resonerade kring varför orden hörde hemma under just den kategorin.


Utifrån ord hämtade ur texten skulle sedan eleverna skapa egna meningar på dator. De elever jag möter under dessa pass behöver mycket stöd i sin läs- och skrivinlärning och för dem är det av största vikt att få skriva med talsyntes i programmet skolstil. Då ljudas varje bokstav som de skriver samt att de genom talsyntesen får både ord och meningar upplästa. De hör om det är någonting som inte stämmer och vi kan tillsammans komma fram till vad. Att använda ord i ett sammanhang som eleverna kommer på själva gör att orden befästs och eleverna utökar sitt ordförråd. 

Som extrauppgift för de som blev klara snabbt fanns memoryspel med ord hämtade från Ordväggen. Samtidigt som de fick lästräning fick de också förklara ordet eller säga en synonym när de läste upp det.



Med all denna ordträning tar vi helg och återigen kan jag känna glädje i att specialundervisningen går hand i hand med övrig undervisning. Alla tvåor har nämligen denna vecka repeterat och fokuserat på "Detektiven" - att utreda nya ord och uttryck. 


onsdag 25 januari 2017

En läsvärld som tränar läsningens alla delar

Idag har jag och eleverna tittat in i en ny "Läsvärld". En läsvärd där vi tränar läsningens alla delar. Vi har stiftat bekantskap med ett material som heter "Tre Läsvärldar" som Alfamax har gett ut. Tre Läsvärldar är en populär serie lättlästa böcker för nybörjare. Syftet är bl a att eleven ska få uppleva lyckan av att kunna läsa en hel bok själv. 

Som vanligt när vi närmar oss en bok så läser vi rubrik och tittar på bilder för att kunna förutspå vad det är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. I en mindre grupp med elever turas eleverna om att läsa en mening var. Efter varje sida stannar vi upp och diskuterar nya ord, ställer frågor samt förutspår. 


När vi läst hela boken kommer vi till det fiffiga i detta material. Sekvensbilder som hör till varje bok med fina uttrycksfulla bilder. Eleverna får tillsammans i par diskutera vad som hände först, i mitten och till sist, i vilken ordning bilderna skall läggas. När de är överens visar de mig och får ännu en gång återberätta berättelsen med hjälp av bilderna. 

Nästa steg blir att träna avkodningen igen genom att läsa korta meningar hämtade ur boken och lägga rätt mening till rätt bild. Några meningar blir över och passar inte in i berättelsen vilket gör att läsförståelsen sätts på prov.

När eleverna läst boken, samtalat om innehållet, återberättat, läst meningar igen och kopplat till bilder är denna text väl genomarbetad och eleverna är redo att skapa egna meningar och skriva på dator med sekvensbilderna som stöd. Vi kopplar ihop läsa och skriva och ger elever i den första läsinlärningen stöd att kunna skapa egen text med en röd tråd. Efter dagens första möte med denna värld är jag så evinnerligt glad att specialläraren som jag tog över efter införskaffat hela detta paket med böcker och laborativa övningar så att vi kan göra detta flera gånger. 

Tänker att detta material inte bara passar för specialundervisningen utan även i klass då det finns många olika böcker på olika nivåer. Det genomtänkta upplägget med mycket bildstöd gör att det är ett material som passar även för undervisning i svenska som andraspråk. 





fredag 20 januari 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

I mitt arbete som speciallärare är det viktigt att de elever som har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning får arbetsuppgifter och arbetsmaterial anpassat efter sin nivå. Av största vikt är också att de känner att de faktiskt kan och själva kan se sina framsteg.

När vi nu äntligen kommit igång med "Livet i Bokstavslandet" för åk 2 blir min utmaning att skapa uppgifter som passar även "mina" elever utifrån texterna i läseboken och arbetsuppgifterna i arbetsboken. Tillsammans med sin klass och sin klasslärare ser "mina" elever aktuellt program och är med på genomgången av resp ljud i språkläradelen. De är också med under högläsningen av det aktuella kapitlet. Därefter arbetar jag med en liten grupp elever (7 st) tre pass i veckan plus att jag möter dem i par eller enskilt någon gång i veckan.

För att bygga upp förförståelse och underlätta avkodningen har vi en noggrann genomgång av de aktuella orden i "Ordväggen". Vi använder digital intro och pratar om hur man utläser orden och vad de betyder.

Eleverna får sedan läsa orden ännu en gång i par och spela memory för att orden skall läsas om och om igen. Orden sätts sedan upp på väggen i klassrummet så att eleverna kan "smaka" på dem flera gånger under veckan.

Texten i Läseboken läses också många gånger. Första gången enskilt med mig för att jag skall kunna markera vilka ord eleven ljudar och vilka som läses ortografiskt. Sedan i par och därefter i grupp. Texten har eleverna även som läsläxa. När en vecka har gått lyssnar jag när resp elev läser texten igen och markerar på nytt ord som läses med ljudningsstrategi och de som läses med flyt. Här får varje elev ett bevis på att läsningen går framåt och att man genom träning får flyt i läsningen. Tanken är att vi skall göra små stapeldiagram över dessa framsteg som eleven sedan kan visa på sitt utvecklingssamtal.

När det gäller att läsa för att förstå har vi förstås med oss det tänket hela tiden och följer arbetsgången utifrån "Livet i Bokstavslandet" I första kapitlet är det strategin att förutspå som introduceras men eleverna får också möjlighet att träna sitt återberättande efter att vi läst texten. Både i Digital intro och i kopieringsunderlaget till Lärarhandledningen finns sekvensbilder över det viktigaste i texten. Först sammanfattar vi händelserna tillsammans och därefter får eleverna skriva ner en mening till varje bild. Här använder jag inte arbetsboken utan eleverna får skriva med dator för att ha stöd av talsyntes. De skriver i programmet skolstil med Ljuda och Vital påkopplade.

En annan arbetsuppgift under det första kapitlet i "Livet i Bokstavslandet" är att bygga meningar. En jättebra men ganska svår uppgift för både elever med läs- och skrivsvårigheter och SVA-elever. Vi pusslar därför först tillsammans och sedan på egen hand. För att kunna pussla krävs det att man läser ord gång på gång och när meningen är skapad måste den förstås också läsas. Mycket bra avkodningsträning. Eleverna får efter pusslandet också skriva de olika meningarna så fint de kan och nu övas välskrivning. När vi skriver av ska det vara stor bokstav i början, mellanrum och bokstäverna ska formas på ett ändamålsenligt sätt. Meningen avslutas med punkt.


Det är så härligt att se dessa elevers lycka när de får uppgifter utifrån vad de klarar av och när de ser att de faktiskt kan läsa ut riktigt svåra ord då det fått träna många ggr på olika sätt. De känner delaktighet med övriga klasskamrater  och "Livet i Bokstavslandet" blir verkligen ett material för alla. Specialundervisningen blir inte något lösryckt utan sätts in i ett sammanhang som hör ihop med den övriga undervisningen.

tisdag 17 januari 2017

Vårterminens introduktionslektion

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier

Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat.

Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi.
Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur. Eleverna visade med lätthet att de vet vad figurerna symboliserar och att de har ett språk för att uttrycka vad strategierna innebär. Efter det var det som dags att läsa texten om Juni och försöka få syn på vilka strategier hon använder i texten.
Detta var heller ingen svår uppgift för eleverna. De hade full koll på att Juni förutspådde med hjälp av rubriken, att hon såg inre bilder när hon tänkte på hur det kan se ut i en klädaffär, att hon funderade kring ord och uttryck samt att hon också sammanfattade det viktigaste i texten och klargjorde syftet med läsningen.

Det jag dock inte räknat med var att eleverna blev helt tagna av innehållet och den stämning som var i Junis klassrum. Efter läsningen frågade jag nämligen vilka strategier de använt när jag läste för dem och då kom otroligt genomtänkta och bra reflektioner. En pojke i vår klass såg Jonah framför sig och den blick han gav Juni när hon satt i klassrummet. Blicken som talade om för henne att han vid minsta lilla misstag skulle se till att alla i klassen skrattade åt henne. En annan klok elev menade att så kan man väl inte ha det i klassrum. Man måste väl våga fråga fröken eller gå på toa utan att vara rädd. Eleverna kom inte bara med reflektioner utifrån texten utan hade även förslag på lösningar. Hur Juni och hennes klasskamrater skulle kunna få ett bättre klassrumsklimat. En elev tog spontant upp hur viktigt det är att man har någon form av regler som man kommit överens om och gav exempel att de skulle kunna ha de gyllene punkter som vi har i vårat klassrum.

Utifrån textens innehåll, när Juni gav exempel på att hennes fröken tyckte att det skulle vara knäpptyst i ett klassrum för bästa möjliga inlärning, kom vi även in på olika inlärningsstilar. Eleverna fick fundera och diskutera i små grupper hur de lär sig och framförallt förstår en text på bästa sätt. Svaren var skiftande men de allra flesta var överens om att när man pratar om det man läst då fastnar det man har läst i huvudet och att det alltid är lättare att komma på vad man skall skriva om man arbetar tillsammans med någon.

Jag rekommenderar verkligen detta textudrag för utgångspunkt i diskussioner både om värdegrund, lärstilar men också förstås läsförståelsestrategier.Juni läser en text






onsdag 10 augusti 2016

Stor tacksamhet samt tillförsikt till ett nytt läsår

Känner mig så tacksam över att jag fått den möjlighet som jag fått att dela med mig av min undervisning i form av lektionsplaneringar, bloggande och föreläsningar. Under de senaste åren har jag fått möjlighet att åka både inom och utanför Sveriges gränser och dela med mig. Idag var det dags igen att möta pedagoger och inget gör mig gladare när alla pedagoger som lyssnar använt "En läsande klass" på ett eller annat sätt och att klassrummen jag stiger in i visar på att läsning är viktigt. Att pedagoger runt om i Sverige verkligen uttrycker sin tacksamhet över att detta material finns och berättar om hur de använt texter och lektionsplaneringar. Det är så häftigt! Jag är dessutom övertygad att det det leder till en framgångsrik läsutveckling oavsett förutsättningar.



För mig blir det nu oerhört viktigt att visa på att en strukturerad undervisning i lässtrategier är en del i ett språkutvecklande arbetssätt och att läsning och skrivning går hand i hand.  I vår kommun Nyköping står vi inför en jättesatsning genom Läslyftet som innebär att alla pedagoger från f - 9 kommer att släppa eleverna kl 14.00 på onsdagar och sedan tillsammans i ett kollegialt lärande utveckla vår läs- och skrivundervisning. På min skola har vi valt 2 olika moduler att inleda med. F-3 kommer att djupdyka i läsa och skriva i alla ämnen och 4-6 skriva i alla ämnen. Jag kommer att vara handledare för den senare och har börjat att förbereda mig så smått.

Under sommaren har jag läst 3 "godbitar" inom området samt läst artiklar och sett filmer som hör till den modul vi skall arbeta oss igenom. De 3 godbitarna är Westlunds "Aktiv läskraft" och Gears "Att läsa och skriva Faktatexter". Westlund skriver inledningsvis i boken; "Det är samtliga lärares ansvar, oavsett vilket skolämne man undervisar i att ge eleverna stöd att utvecklas till framgångsrika läsare. En aktiv läsförståelseundervisning, där läraren är medveten om vad, hur och varför hon/han undervisar på just det viset bör löpa som en röd tråd genom hela skoltiden". Detta gäller förstås även skrivundervisningen. Eleverna får inte lämnas ensamma i sitt skrivande utan ges stöd, modeller och verktyg.

Adrienne Gear menar att vi kan använda läsförståelsestrategier omvänt, det vill säga som verktyg för att fundera vem som är mottagaren till text som skrivs. Vad syftet är med texten och vad som är typiskt för denna texts struktur. Vårt medvetna strukturerade arbete i läsförståelsestrategier blir en hjälp till att skapa egen text framförallt genom att vi bearbetat modelltexter tillsammans då vi pekat på genretypiska drag, specifika ord och uttryck, struktur m m. Men det gäller även här att gå från det gemensamma läsandet/skrivandet till det egna och att inte lämna eleverna ensamma i sitt lärande.  Jag har sagt det förut men säger det igen. Cirkelmodellen och läsförståelsestrategier går hand i hand. Med modulen skriva i alla ämnen i vårat Läslyftsarbete kommer vi att få många möjligheter att hitta exempel på detta. Jag ser verkligen framemot ett nytt läsår med nya möjligheter.

onsdag 15 juni 2016

En läsande klass

Igår var Barbro Westlund i Nyköping för att starta upp vår Läslyftssatsning där alla f-9 skolor deltar i hela kommunen. Hennes föreläsning var mycket uppskattad men återigen i sin egenskap av forskare förmanade hon kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet.
 - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning.

Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Hon framhävde den skickliga pedagogen som det bästa bedömningsverktyg och den som skall göra de viktiga didaktiska valen. Det kan ingen annan göra åt dig! Att utveckla en läsförståelse är komplext och det krävs ett känslomässigt engagemang. Det är pedagogen som måste välja de texter som han/hon tycker engagerar och väcker någonting hos honom/henne. Det kan ingen annan göra!

Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.


I vår gemensamma inledning i studiehandledningen skriver vi;

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta.
Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp

I vår inledning till åk 1-3 skriver vi; 

Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter. Forskare Christina Olin Scheller som också föreläste på Läskonferensen för fram ett arbetssätt som hon kallar "Dialogisk strategiundervisning". Att man använder strategierna som stöd och för att skapa struktur i textsamtalen. Hon presenterade 7 olika strategier som de har använt på skönlitterära texter. Detta arbetssätt har många likheter med den undervisning som förekommer i våra klassrum och som vi delar med oss av i Studiehandledningen "En läsande klass".Vår undervisning vilar på 3 ben; högläsninge, strategier och dialog. Vi har precis som Christina Olin Scheller fler strategier än de 4 som RT utgår ifrån och vi har liksom henne valt att arbeta med strategin visualisera/se inre bilder. Vi skapade Konstnären för att vi pedagoger som skrivit studiehandledningen tycker att denna strategi är viktig och för att vi använder den mycket i vår undervisning.

Barbro Westlund förde också fram faran att fastna i figurerna och att strategianvändningen blir instrumentell. I vårt förord till En läsande klass skriver vi att lässtrategierna skall fungera som mentala verktyg för ökad förståelse. På varenda föreläsning berättar vi att "Lässtrategier används för att ge tillfälliga stödstrukturer för tänkandet." "De är inget mål i sig." "Målet är att på djupet förstå det man läser." Det är Westlunds egna ord som vi har tagit fasta på och citerar. På varenda sida i handledningen åk 1-3 skriver vi dessutom att det är viktigt att diskutera tankar och frågeställningar som kommer upp även om de inte hör till just denna strategi.

Varje lektionsplanering inleds med ett tydligt syfte där vi också förklarar varför vi har valt de texter som vi har valt. Texterna har valts med omsorg för att skapa engagemang och för att passa till en viss strategi. Texterna skall ses som ett smörgåsbord där man väljer och vrakar och tar det som passar en själv och sin egen undervisning.

Barbro Westlund är orolig för hur detta projekt skall landa och det respekterar jag. Vi skall göra allt som står i vår makt att det landar rätt. Genom olika verktyg kan vi förhoppningsvis påverka;
-Cirkelstöd
-Föreläsningar
-Facebookgruppen
-Filmer från UR
- Blogg


Vår förhoppning är att detta projekt skulle kunna leda till;

Skapa ett gemensamt språkbruk - 
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse - 
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper. 

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärarens vägledning.

Genom att samtala kring bra, engagerande texter  skapa ett läsengagemang hos eleven som förhoppningsvis resulterar i ökad LÄSLUST

Jag vill också passa på att peka på likheterna med "Reading Power" och "En läsande klass" som Barbro Westlund lovordar. Delar här ett inlägg som jag skrev från förra våren.


"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

 * Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.

De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. 

En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga.

 Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset.

I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. 
Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma. 
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...

Marie Trapp