onsdag 10 augusti 2016

Stor tacksamhet samt tillförsikt till ett nytt läsår

Känner mig så tacksam över att jag fått den möjlighet som jag fått att dela med mig av min undervisning i form av lektionsplaneringar, bloggande och föreläsningar. Under de senaste åren har jag fått möjlighet att åka både inom och utanför Sveriges gränser och dela med mig. Idag var det dags igen att möta pedagoger och inget gör mig gladare när alla pedagoger som lyssnar använt "En läsande klass" på ett eller annat sätt och att klassrummen jag stiger in i visar på att läsning är viktigt. Att pedagoger runt om i Sverige verkligen uttrycker sin tacksamhet över att detta material finns och berättar om hur de använt texter och lektionsplaneringar. Det är så häftigt! Jag är dessutom övertygad att det det leder till en framgångsrik läsutveckling oavsett förutsättningar.



För mig blir det nu oerhört viktigt att visa på att en strukturerad undervisning i lässtrategier är en del i ett språkutvecklande arbetssätt och att läsning och skrivning går hand i hand.  I vår kommun Nyköping står vi inför en jättesatsning genom Läslyftet som innebär att alla pedagoger från f - 9 kommer att släppa eleverna kl 14.00 på onsdagar och sedan tillsammans i ett kollegialt lärande utveckla vår läs- och skrivundervisning. På min skola har vi valt 2 olika moduler att inleda med. F-3 kommer att djupdyka i läsa och skriva i alla ämnen och 4-6 skriva i alla ämnen. Jag kommer att vara handledare för den senare och har börjat att förbereda mig så smått.

Under sommaren har jag läst 3 "godbitar" inom området samt läst artiklar och sett filmer som hör till den modul vi skall arbeta oss igenom. De 3 godbitarna är Westlunds "Aktiv läskraft" och Gears "Att läsa och skriva Faktatexter". Westlund skriver inledningsvis i boken; "Det är samtliga lärares ansvar, oavsett vilket skolämne man undervisar i att ge eleverna stöd att utvecklas till framgångsrika läsare. En aktiv läsförståelseundervisning, där läraren är medveten om vad, hur och varför hon/han undervisar på just det viset bör löpa som en röd tråd genom hela skoltiden". Detta gäller förstås även skrivundervisningen. Eleverna får inte lämnas ensamma i sitt skrivande utan ges stöd, modeller och verktyg.

Adrienne Gear menar att vi kan använda läsförståelsestrategier omvänt, det vill säga som verktyg för att fundera vem som är mottagaren till text som skrivs. Vad syftet är med texten och vad som är typiskt för denna texts struktur. Vårt medvetna strukturerade arbete i läsförståelsestrategier blir en hjälp till att skapa egen text framförallt genom att vi bearbetat modelltexter tillsammans då vi pekat på genretypiska drag, specifika ord och uttryck, struktur m m. Men det gäller även här att gå från det gemensamma läsandet/skrivandet till det egna och att inte lämna eleverna ensamma i sitt lärande.  Jag har sagt det förut men säger det igen. Cirkelmodellen och läsförståelsestrategier går hand i hand. Med modulen skriva i alla ämnen i vårat Läslyftsarbete kommer vi att få många möjligheter att hitta exempel på detta. Jag ser verkligen framemot ett nytt läsår med nya möjligheter.

onsdag 15 juni 2016

En läsande klass

Igår var Barbro Westlund i Nyköping för att starta upp vår Läslyftssatsning där alla f-9 skolor deltar i hela kommunen. Hennes föreläsning var mycket uppskattad men återigen i sin egenskap av forskare förmanade hon kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet.
 - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning.

Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Hon framhävde den skickliga pedagogen som det bästa bedömningsverktyg och den som skall göra de viktiga didaktiska valen. Det kan ingen annan göra åt dig! Att utveckla en läsförståelse är komplext och det krävs ett känslomässigt engagemang. Det är pedagogen som måste välja de texter som han/hon tycker engagerar och väcker någonting hos honom/henne. Det kan ingen annan göra!

Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.


I vår gemensamma inledning i studiehandledningen skriver vi;

Texterna som vi har valt och lektionsplaneringarna vi har skrivit ska ses som förslag på hur man kan arbeta.
Låt dig inspireras, men gör detta material till ditt eget genom att testa, lägga till och dra ifrån som det passar dig och din klass/grupp

I vår inledning till åk 1-3 skriver vi; 

Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen.

Vi vill heller inte att man ser "En läsande klass" som en metod utan ett förhållningssätt till texter. Forskare Christina Olin Scheller som också föreläste på Läskonferensen för fram ett arbetssätt som hon kallar "Dialogisk strategiundervisning". Att man använder strategierna som stöd och för att skapa struktur i textsamtalen. Hon presenterade 7 olika strategier som de har använt på skönlitterära texter. Detta arbetssätt har många likheter med den undervisning som förekommer i våra klassrum och som vi delar med oss av i Studiehandledningen "En läsande klass".Vår undervisning vilar på 3 ben; högläsninge, strategier och dialog. Vi har precis som Christina Olin Scheller fler strategier än de 4 som RT utgår ifrån och vi har liksom henne valt att arbeta med strategin visualisera/se inre bilder. Vi skapade Konstnären för att vi pedagoger som skrivit studiehandledningen tycker att denna strategi är viktig och för att vi använder den mycket i vår undervisning.

Barbro Westlund förde också fram faran att fastna i figurerna och att strategianvändningen blir instrumentell. I vårt förord till En läsande klass skriver vi att lässtrategierna skall fungera som mentala verktyg för ökad förståelse. På varenda föreläsning berättar vi att "Lässtrategier används för att ge tillfälliga stödstrukturer för tänkandet." "De är inget mål i sig." "Målet är att på djupet förstå det man läser." Det är Westlunds egna ord som vi har tagit fasta på och citerar. På varenda sida i handledningen åk 1-3 skriver vi dessutom att det är viktigt att diskutera tankar och frågeställningar som kommer upp även om de inte hör till just denna strategi.

Varje lektionsplanering inleds med ett tydligt syfte där vi också förklarar varför vi har valt de texter som vi har valt. Texterna har valts med omsorg för att skapa engagemang och för att passa till en viss strategi. Texterna skall ses som ett smörgåsbord där man väljer och vrakar och tar det som passar en själv och sin egen undervisning.

Barbro Westlund är orolig för hur detta projekt skall landa och det respekterar jag. Vi skall göra allt som står i vår makt att det landar rätt. Genom olika verktyg kan vi förhoppningsvis påverka;
-Cirkelstöd
-Föreläsningar
-Facebookgruppen
-Filmer från UR
- Blogg


Vår förhoppning är att detta projekt skulle kunna leda till;

Skapa ett gemensamt språkbruk - 
ett metaspråk för både lärare och elever.

Ge elever rika lärtillfällen att träna läsförståelse - 
börja så tidigt som möjligt.

Ge pedagoger i alla ämnen möjlighet att stödja elevernas utveckling av läsförståelse genom att använda olika genrer och texttyper. 

Ge eleverna verktyg att på djupet förstå en text genom att pedagogen tänker högt och låter ansvaret successivt övertas av eleverna under lärarens vägledning.

Genom att samtala kring bra, engagerande texter  skapa ett läsengagemang hos eleven som förhoppningsvis resulterar i ökad LÄSLUST

Jag vill också passa på att peka på likheterna med "Reading Power" och "En läsande klass" som Barbro Westlund lovordar. Delar här ett inlägg som jag skrev från förra våren.


"Reading power och En läsande klass"

"Reading Power is a practical reading comprehension program designed to help students learn specific thinking strategies to use while they read and to develop a language of thinking."

Jag bara älskar ordet "READING POWER" och det program som pedagoger arbetat fram kring undervisning i läsförståelse i Canada. Förgrundspersonen heter Adrienne Gear och hon har under 10 år arbetat fram detta strukturerade undervisningsprogram som spritt sig i Canada. Hon är verksam lärare i British Columbia och har även skrivit fler böcker om sin undervisning. Hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning. Läs mer här!

På Läskonferensen i Stockholm den 24 april hade jag förmånen att få lyssna på henne som föreläsare. På ett enkelt humoristiskt sätt berättade hon hur hon vägleder sina elever till att bli riktigt goda läsare med en bra läsförståelse både på skönlitterära texter och faktatexter. Många av oss som lyssnade blev väldigt inspirerade och delandet fortsatte även på twitter och facebook. En pedagog vid namn Åsa Edenfeldt har sammanfattat sina intryck från föreläsningen.  http://strategierforlarande.se/2015/04/24/forelasning-med-adrienne-gear-att-lasa-faktatexter/

Eftersom "En läsande klass" har fått rätt mycket och svidande kritik från läsforskare här i vårt land kan jag ju inte låta bli att föra fram likheterna med "reading power" - ett program som lovordas av bl a Barbro Westlund. 

Dessa 6 likheter kunde jag se tydligt utifrån Adriennes föreläsning och det stärker mig i min uppfattning att "En läsande klass" också är ett undervisningsprogram som man kan använda sig av inledningsvis för att få verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse.

Reading Power och En läsande klass har detta gemensamt:

* 5 strategier för att det skall bli greppbart för pedagoger och elever.

* Introducerar en strategi i taget men har som mål att kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

* Textbank med texter som passar till en viss strategi.

* Eleverna ställer egna frågor på texten istället för att bli serverade med färdiga frågor

* Strategin "Visualisera" finns med bland de 5.

 * Konkretisering av strategierna i form av bilder och figurer inledningsvis.

De 5 strategierna i Reading Power

Vikten av att ställa egna frågor

Textbank utifrån strategierna

Enligt Adrienne Gear så är det väldigt bra att fokusera på en strategi i taget i början för att befästa den men att målet i slutändan är att läsaren skall kunna använda alla strategier på olika typer av texter.

Enligt Adrienne är det också bra att inte ha alltför många strategier att utgå ifrån i sin undervisning. Det måste vara greppbart och därför har hon valt ut 5 stycken. 

En nyckel till att förstå texten på djupet är att lära eleverna att ställa egna frågor inte servera dem med färdiga.

 Att Visualisera ses som en så pass central strategi att den får ta plats bland de 5. Enligt Adrienne finns det texter som passar extra bra för att träna en viss strategi och i hennes klassrum har hon organiserat böckerna på det viset.

I "En läsande klass" har vi 5 strategier, Vi har en textbank uppbyggd dels utifrån teman men också utifrån vilken strategi vi tränar och som passar bra till texten. I en läsande klass introducerar vi strategierna på ett genomtänkt strukturerat sätt med en strategi i taget."Reportern" är en nyckelstrategi och eftersom vi upplevde att vi saknade en strategi i RT så skapade vi Konstnären - att visualisera. 
Vikten av att ha mentala verktyg/tankestöd inledningsvis Det är svårt att sätta ord på hur vi tänker och med yngre barn måste vi konkretisera. Adrienne använde pusselbitar i ett barns hjärna, vi använder figurer. Syftet är detsamma. 
Det känns som om vi inte är helt ute och cyklar...

Marie Trapp

lördag 28 maj 2016

Att förstå vikten av att läsa rubriker och bilder i beskrivande text

Under veckan som varit har jag i mina små läsgrupper med elever i åk 2 fokuserat på strategin att förutspå och sammanfatta och i det arbetet försökt visa eleverna hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilder och bildtexter är för att läsa och förstå en beskrivande text. De elever som jag träffar och stöttar lite extra har svårt både med avkodning och textförståelse och jag försöker få med träning av läsningens olika delar så mycket det bara går på arbetspassen. För mig är det också viktigt att visa på hur läsa och skriva hör ihop vilket gör att vi också förutom att vi läser, samtalar om text också skriver lite.

Till detta pass hade jag förberett mig genom att jag tagit bort texten från en beskrivande text om bin. Kvar blev rubriker, underrubriker, bilder och bildtexter. Eleverna fick varsitt sådant papper framför sig med uppmaningen att först fundera vad detta är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. Vi plockade även fram den gemensamma förkunskapen i gruppen genom att samtala om vad vi visste om det aktuella ämnet.

Efter det tittade vi noga på bilderna och bildtexten tillsammans. Vi läste en rubrik i taget och samtalade om vad det skulle kunna stå under den om texten hade varit där. Eleverna kom med förslag och sedan fick var och en skriva det de tyckte kunna passa.

Vi arbetade oss igenom hela pappret på detta sätt och eleverna fick sedan läsa upp för varandra vad de skrivit under resp.rubrik/underrubrik. Förväntan inför att läsa den riktiga texten gick nu nästan att ta på. Vi delade upp läsningen som vi brukar, att en elever läser en mening och att en annan elev sedan tar vid. Det gäller att följa med i texten när kompisarna läser. Under läsningen reder vi förstås också ut oklarheter och nya ord samt ställer frågor till varandra på textens innehåll. Eleverna var nöjda med att deras text stämde så bra med den riktiga texten och i några fall tyckte de att de lyckats bättre än författaren när det gäller att koppla rubrik - text.

Min förhoppning är att eleverna genom detta lektionspass fick med sig hur viktiga rubrikerna, underrubrikerna, bilderna och bildtexterna är i beskrivande text. Att de kan ta med sig detta och använda det nästa gång de läser en beskrivande text på egen hand.

Reflektioner kring året som gått

Från den lilla lilla skolan till den stora innebar en hel del förändringar för mig. Jag gick från en kombinerad tjänst som klasslärare/speciallärare till att bara vara speciallärare med ansvar för runt 120 elever. Att ansvara och räcka till för så många elever kräver ett nära samarbete med klasslärare, bra rutiner för kartläggning och uppföljning. Det kräver att vi tidigt får syn på de elever som behöver mest och prioriterar hur vi skall fokusera när det gäller specialpedagogiskt stöd.

Innan läsåret startade funderade vi mycket över hur vi skulle kunna möta eleverna i åk 1 som börjar skolan med så skilda förutsättningar och erfarenheter. Genom tidig kartläggning kunde vi konstatera att det fanns elever som endast kunde ett fåtal bokstäver och andra som läste kapitelböcker. 
Mitt klassrum
Läshörnan









För att möta våra "ettor" där de befann sig valde vi att lägga två pass i veckan med grupper av elever indelade efter hur långt de kommit i sin läs- och skrivinlärning. Detta var inte några fasta grupper utan eleverna kunde glida lite emellan så att det blev bra för alla. Detta innebar att vi hade en grupp med läsare som kunde gå vidare och läsa olika texter i läsgrupper, skiva gemensamt, i par m m. Att vi hade en grupp som precis kommit igång med läsningen och som arbetade med att träna ordbilder, läsflyt m m och att vi hade en tredje grupp som vi kallade för kodknäckarna. De elever som när de började skolan inte kunde så många bokstäver och inte knäckt läskoden. Denna tredje grupp var mindre än de andra och vi valde dessutom att ha två pedagoger där. 11 elever på en lärare och en speciallärare gjorde att vi kunde möta eleverna på ett helt annat sätt och anpassa till varje liten individ. 


Under höstterminen kände vi ganska snart att det var bättre och mer naturligt att göra 4 grupper och att jag som fortfarande hade hand om "Kodknäckarna" fick hjälp av resurspersoner också. På det viset kunde vi anpassa undervisningen ännu ett snäpp och dessutom minska ner barnantalet i grupperna. Under mitt första år på denna större skola är det nog dessa pass och detta sätt att möta eleverna som har tilltalat mig mest. Jag har verkligen känt ren och skär glädje när eleverna ljudat så det stått härliga till i klassrummet och alla har varit motiverade till skolarbete. Mina kodknäckare har mötts av en väldigt strukturerad undervisning med ett återkommande arbetsschema som jag under året bara ändrat ytterst lite i då det fungerat så bra. Eleverna har arbetat med Ugglebok/Arbetsbok, Palinspel, Memory och dator. De har upplevt att de klarat av uppgifterna och jag har successivt kunnat försvåra innehållet men med samma verktyg. 

Mina kollegor vittnar om liknande upplevelser. Elever som är motiverade till olika uppgifter då de är anpassade efter där de befinner sig. Mindre tragglande i arbetsböcker, mer fri skrivning och textsamtal.

Vår oro inför detta arbetssätt handlade om hur eleverna skulle fixa att byta klassrum och pedagog, att gruppera skulle bli oflexibla och hur föräldrar skulle reagera. Eftersom vi haft dessa pass 2ggr/vecka på bestämda tider så var det bara en kort inkörsport för eleverna tills det var helt naturligt för dem att byta rum och lärare. Vi har under läsåret utvärderat elevernas arbete och kunskapsinhämtande och låtit elever flytta mellan grupper utifrån behov. På föräldramötet tidigt i höstas berättade vi om detta arbetssätt och sedan har föräldrarna fått följa arbetet i de olika grupperna på vår site. Vi har bara fått positiv respons.

Våra kartläggningsverktyg och utvärderingsverktyg detta läsår har bestått i Skolverkets bedömningsstöd och Legilexi. Läs mer här!  http://marietrapp.blogspot.se/2015/12/att-fa-syn-pa-och-folja-varje-elevs.html Efter att ha använt Legilexi under hela detta läsår fick vi ett mycket tydligt verktyg att visa för elever och föräldrar på vårens utvecklingssamtal. Genom Legilexi får vi syn på elevens hela läsutveckling. Den fonologiska medvetenheten, bokstavskännedom, avkodning, språkförståelse och läsförståelse. Eleven kan själv se sina framsteg i mycket tydliga staplar och diagram och dessutom finns förslag på vad nästa steg kan vara just för denna elev. Detta verktyg ger verkligen en bild av utvecklingen och tillsammans med Skolverkets bedömningsstöd som tydligt visar om eleven nått dit den förväntas i åk 1 tycker vi att vi har en mycket bra bild av varje elev inför starten i åk 2.

tisdag 19 april 2016

Läsfixarna hjälper till att leta ledtrådar och lösa mysterier.

UR's nya serie inom läsinspiration och läsundervisning heter "LÄSMYSTERIET". Serien riktar sig till elever i mellanstadieåren men jag kan lova att våra yngre elever också kommer att gå igång på detta program. En introduktion till att prata och använda förståelsestrategier på ett fantastiskt utmanande och motiverande sätt. I det första programmet får barnen utmaningar som innebär att man förutspår och att man läser mellan raderna. I det andra programmet handlar det om att reda ut ord genom att sätta dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord i en faktatext och sammanfatta. Precis som inför alla andra lässtrategilektioner är det viktigt att vara förberedd, ha läst/ sett det aktuella texten/avsnittet och funderat ut hur programmet kan bli ännu mer meningsfullt och levande i klassrummet. 

Mitt förberedelsearbete före avsnitt 2 handlade om att skriva ner de texter som var aktuella i programmet, de ord som skulle utredas samt de nyckelord som var aktuella i den faktatext som presenterades. Därefter var det också viktigt att fundera ut passande stopp i avsnittet för att göra eleverna delaktiga och aktiva under programmets gång.

Det som tilltalar mig mycket är att man i denna produktion har valt att föra in symboler som jag tror många elever känner igen. När det handlar om frågor, textkoppling och att läsa mellan raderna symboliseras det med ett frågetecken, när det handlar om att reda ut ord är symbolen ett förstoringsglas och när det handlar om nyckelord och att sammanfatta - ett lasso. De symboler som våra elever idag förknippar med "Läsfixarna" och strategier att använda under läsningen. Mina elever som bara går i åk 1 köpte dessa symboler rakt av och vi kunde inför varje utmaning stanna när symbolen visade sig och prata om vad denna utmaning skulle kunna handla om.


När symbolen "Förstoringsglas" dök upp associerade eleverna direkt till "Detektiven" och  förstod  att det handlade om att reda ut ord. Vi läste den lucktext som utmanarna i programmet blev tilldelade och skrev upp de ord som skulle föras in på rätt plats i lucktexten. (Jag hade i förväg skrivit upp lucktexten på tavlan och dessutom skrivit orden på vita flyttbara lappar.) Tillsammans prövade vi att sätta olika ord på olika platser i texten och ganska snart hittade vi rätt. Orden passade i ett sammanhang och texten fick en mening. Vi hade klarat uppdraget så nu återstod bara att se om även barnen i programmet gjorde det.

Det var dags för utmaning två i programmet och symbolen "Lasso" dök upp. Jag stannande programmet och vi pratade om vad det symboliserade och vad det är vi gör när vi använder Cowboyen. Att vi plockar ut det viktigaste i en text och sammanfattar det. Vi repeterade också vad nyckelord är och hur man kan använda de för att komma ihåg vad en text berättar. Vi tittade vidare och fick se hur barnen i programmet mötte en faktatext om spindlar. Samma text hade jag också skrivit upp på tavlan och när barnen i programmet läst texten kunde vi lugnt läsa den ännu en gång och därefter plocka ut de ord vi tyckte var viktiga. Efter att vi plockat ut nyckelorden blev det lite kul att se vilka nyckelord som valts ut i programmet och vilka ord som direkt kunde väljas bort. Eleverna fick precis som barnen i programmet sammanfatta texten utifrån nyckelorden. (Faktatexten var då utsuddad) Detta gjordes parvis och det blev en hög elevaktivitet i klassrummet. Efter att vi gjort samma utmaning som i programmet tittade vi förstås om barnen också skulle klara utmaningen. Vi fick se hur de klarade att få en andra ledtråd och nu var det inte så svårt att fundera ut vem som låg bakom mysteriet med de avklippta rosorna. Mina elever jublade när barnen klarade mysteriet och frågade raskt därefter när vi skall se del 3.

Ja, nog är detta ett program som kommer att tillföra ännu en dimension i vår lässtrategiundervisning. Tänker att jag under några kommande lektioner skall genomföra fler liknande utmaningar i klassrummet med både texter där man måste läsa mellan raderna, reda ut ord och sätta in dem i ett sammanhang samt plocka ut nyckelord och sammanfatta faktatexter. Vi kommer att skapa vårt eget Läsmysterium.


onsdag 13 april 2016

Ett smakprov från Bokstavslandet

Tillsammans med Marika Nylund Ek skriver jag en lärarhandledning och arbetsbok till "Livet i Bokstavslandet" åk 2. Verkligen superkul att skapa ett läromedel som utgår från det vi tycker är viktigt. Ett helhetstänk där läsa och skriva går hand i hand med tydliga stödstrukturer och ett språkutvecklande arbetssätt. Läseböckerna med texter av Ulf Stark innehåller både berättande texter och andra texttyper. Berättelserna om huvudpersonerna i Bokstavslandet varvas med genretexter som passar in i helheten. Barnen åker på utflykt och vi får läsa beskrivande text om utflyktsmålet, barnen har fotbollsträning och match och vi får läsa beskrivande och instruerande texter om fotboll o s v.  Eftersom texterna i läseboken är färdiga så var jag ju bara tvungen att häromdagen pröva en av texterna och tillhörande arbetsuppgifter i den etta som jag är i på tisdagar.

Ett kapitel i Läseboken handlar om Dennis, en hund som en dag är försvunnen. Hans ägare Börje är alldeles förkrossad och barnen vill hjälpa honom med att göra en efterlysning på hunden. Genom att beskriva utseende, egenskaper och andra kännetecken så vill barnen försöka få fatt i Dennis. Börje berättar att Dennis alltid kommer när man ropar på honom och till hans stora glädje är det precis vad hunden gör när han kallar på honom. Utifrån detta pratade jag och eleverna om deras erfarenheter av efterlysningar och borttappade saker/djur/personer. Vi gjorde en stödmall på tavlan där vi förde in nyckelord från modelltexten om Dennis. Därefter skrev vi en gemensam efterlysning på tavlan tillsammans. Eleverna fick komma med förslag på formuleringar, meningsbyggnad m m. Utifrån denna mall fick sedan eleverna skapa sina egna efterlysningar.

Detta arbetssätt utgår från Cirkelmodellens fyra faser vilket genomsyrar hela arbetsboken som vi skrivit till Bokstavslandet.

Att ge eleverna stödstrukturer med mallar, modelltexter, gemensamt skrivande m m gör att alla elever känner sig trygga och kan engageras i uppgiften och detta var verkligen en skrivuppgift som engagerade. Några valde att skriva en egen efterlysning om Dennis, andra skrev om en mormor som försvunnit, en tredje om en undulat m m. I klassrummet skapades alla möjliga efterlysningar som eleverna efter att de skrivit klart läste upp för varandra. Extra roligt är det när ord och begrepp från modelltexten dyker upp i elevernas egna texter. Ordet tjänstvillig var ett ord vi redde ut under läsningen och som sedan var vanligt förekommande i elevernas egna texter.





fredag 18 mars 2016

Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. Formeln blir alltså: Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"


Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.

1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.
  
3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.


Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.



De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål.