onsdag 15 mars 2017

Ett nytt verktyg att lägga i verktygslådan

Idag har jag testat ett nytt verktyg som jag måste dela med mig av. Stjärnsvenska vet nog de flesta vad det är. En serie böcker i olika nivåer och i olika genrer som Liber har gett ut. Vad kanske inte så många vet är att dessa böcker numera finns i ett digitalt bibliotek med flera olika funktioner. Idag har jag tillsammans med en mindre grupp elever testat detta och jag måste nog säga att både jag och eleverna var mer än nöjda.


I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet, totalt 64 titlar. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer. 

Jag valde att samla min läsgrupp framför smartboarden för att låta eleverna bekanta sig med materialet och de olika funktionerna tillsammans med mig. Vi valde en bok ur nivå 4 som hade en väldigt spännande framsida vilket gjorde att eleverna var ivriga att förutspå vad den skulle kunna tänkas handla om. 


Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna. Vi valde att läsa boken tillsammans. Då jag i specialundervisningen möter elever som både behöver utveckla läsflyt och förståelse fick en elev i taget turas om att läsa. Vi läste ett uppslag åt gången och använde förståelsestrategier. Vi redde ut nya ord tillsammans och vi ställde frågor samt förutspådde framåt i texten. Genom elevernas frågor kom vi in på bl a rädslor och eleverna berättade för mig om de faktiskt varit så rädda som Filip är i boken. Så rädd att man darrar och skakar. 

När vi läst och bearbetat texten tillsammans var det dags att sammanfatta och plocka fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp hade vi nu den funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna fick hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan fick de sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift.


En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han fick sammanfatta på ett annat sätt. Han fick använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset fick han på sitt sätt visa att han förstått texten. När eleven har ritat bokens innehåll kan man välja att skriva ut den om det är så att man vill spara den.


Den sista funktionen att lyssna på texten använde vi inte idag men jag tänker att även den är användbar för de elever som behöver läsa med hjälp av sina öron.

Verkar detta vara någonting även för dig och dina elever går detta att pröva under ett par veckor för att testa de olika funktionerna och njuta av att ha ett digitalt bibliotek. Följ länken om du vill pröva!

fredag 10 mars 2017

Att hitta rätt i mötet med elever i behov av särskilt stöd och elever med annat modersmål.

Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. 

Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser. Avkodningen och läsförståelsen har ett nära samband med varandra. Samtidigt spelar motivationen en avgörande roll vid läsningen. God läsutveckling kräver därmed avkodning, förståelse och motivation. Om någon av de här faktorerna är noll blir också produkten noll. 

Formeln blir alltså:   Läsning = avkodning X förståelse X motivation

Under de tidiga skolåren ser jag det därför som oerhört viktigt att träna dessa båda delar parallellt. Avkodningen för att uppnå läsflyt och förståelsen för att få en mening och skapa läsmotivation/engagemang. I mitt specialläraruppdrag möter jag elever som måste arbeta hårt för att automatisera avkodningen och det kräver många varierade verktyg där datorn är ett fantastiskt motivationshöjande redskap. Det är av oerhörd vikt att dessa elever får lagom svåra uppgifter anpassade efter individen för att känna tilltro till sin förmåga. Jag möter också elever som har en automatiserad avkodning men brister i förståelsen. Många av våra elever med annat modersmål är hjälpta av tydlig struktur och förståelsestrategier för att kunna närma sig även en enkel text och förstå den på flera plan.

Efter dagens möte med mina elever då vi både tränat avkodning och förståelse är jag övertygad om att jag hittat rätt med den enkla lilla uppgift jag serverade. Jag kunde se det i deras iver och engagemang att ta till sig uppgiften och i deras kommentarer som var ljuvliga för ett frökenhjärta. -"Det här var kul!"- "Får jag läsa nästa?" "Finns det ingen 4:a?"



Uppgiften bestod av att angripa en kort text uppdelad i 3-4 meningar som var sönderklippta i tre delar. Dessa texter skulle eleverna först läsa tyst för sig själva och sedan högt i en mindre grupp. Under läsningen skulle eleverna använda de förståelsestrategier vi tränat på och efter att meningen var läst stanna upp och samtala om det lästa. Här följer ett exempel på en av de texter som fanns med.


1. Erik och Per lekte bland isflaken på en sjö.

2. De blev modigare och modigare och hoppade från det ena isflaket till det andra.
  
3. Plötsligt befann sig Erik i vattnet.


Så gott som alla elever fastnade på ordet isflak och vi hjälptes åt att reda ut ordet. En pojke förklarade med hjälp av våra pappersremsor på bordet. "Om bordet är sjön så är pappersbitarna isflak som guppar runt där." Efter att den första meningar var läst fick eleverna ställa frågor på den samt förutspå vad de tror kommer att hända framåt utifrån de få ledtrådar de fått.

Genom att vi bearbetade dessa små korta texter tillsammans så var eleverna mycket ivriga att få reda på fortsättningen. Vi upprepade arbetsgången genom att läsa tyst, läsa högt, utreda oklarheter, ställa frågor samt förutspå. Vid några tillfällen pratade vi även om de inre bilder som skapats genom läsningen. Efter att ha läst mening 2 pratade vi om hur man är när man är modig och om pojkarna var modiga i denna situation. En elev uttryckte mycket klarsynt att pojkarna inte är ett dugg modiga utan istället dumma. Att de inte fattar hur farlig denna lek är. 

Efter att ha läst mening nr 3 kunde vi komma fram till att vi genom ledtrådar i texten kunde förstå varför Erik hamnat i vattnet. En elev frågade: -"Vad skulle du ha gjort i Eriks situation" och en annan - "Vad skulle du ha gjort i Pers situation om en kompis hamnade i iskallt vatten?" Vi hade fina och lärande diskussioner inom detta område med utgångspunkt i en text bestående av endast tre meningar.  En elev var mycket frustrerad att det inte fanns någon 4:a att läsa. Vi bestämde oss därför att skriva ett gemensamt slut på denna text.



De små textavsnitt jag använde till denna uppgift är hämtade ur Monika Reichenbergs bok "Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". En bok jag rekommenderar varmt både i undervisning med elever i behov av särskilt stöd men också med elever med annat modersmål. 

lördag 4 mars 2017

Alla kan lyckas med bra stödstrukturer i både läsa och skriva

För att göra det möjligt för alla elever att delta i undervisningen efter sina förutsättningar har tre övergripande principer utvecklats, vilka syftar till att ge redskap för att anpassa undervisningen så att den möter variationen av elevernas olikheter. De tre principerna utgår från att det ska finnas variation i alla sammanhang som eleverna möter. De tre principerna handlar sammanfattningsvis om att:

1. Skolan ska skapa förutsättningar utifrån att elever utvecklar kunskaper och förmågor på olika sätt.

2. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att arbeta, ta till sig information, uttrycka sig och visa sina kunskaper och förmågor på olika sätt med stöd av varierande arbetsformer.

3. Skolan ska skapa förutsättningar för alla elever att känna sig motiverade och engagerade i sitt eget lärande. ( Skolverket; "Att anpassa undervisningen efter eleverna")   Läs mer om detta här!

I mitt arbete som speciallärare blir dessa principer oerhört viktiga. Att de elever jag möter får möta samma stoff och innehåll som övriga klasskamrater men på ett sätt som motiverar och engagerar. Att inte sänka kraven utan istället ge stödstrukturer och verktyg att lyckas utveckla sina förmågor.

Som jag skrivit tidigare arbetar våra tvåor med grundläromedlet "Livet i Bokstavslandet" som jag själv varit med och skrivit. Ett läromedel med tydliga stödstrukturer i både läsa och skriva.

Bild hämtat från http://lasoskrivundervisning.blogspot.se/



Denna vecka var det dags att bekanta sig med berättande text och få syn på den texttypens specifika uttryck och uppbyggnad. I Läseboken läste vi tillsammans om de små campingspökena och bearbetade texten med hjälp av läsförståelsestrategier. I arbetsboken som hör till materialet finns fina sekvensbilder som blir ett stöd i återberättandet och skrivandet.
Vi repeterade strategin att sammanfatta (Cowboyen) och sammanfattade berättelsen utifrån det berättelseschema som finns varianter på både i "En läsande klass" och "Livet i Bokstavslandet". Detta verktyg har vi använt under hela åk 1 så det är en stödstruktur som elever känner igen mycket väl.

På nästa pass skapade jag med min lilla grupp med elever en gemensam berättelse utifrån schemat så att eleverna tydligt kunde se att det är bra att använda även när man ska skriva själv. På väggen i klassrummet har vi en stödmall förstorad i A3 för att eleverna tydligt skall se strukturen för berättande text. Detta förhållningssätt att utgå från en modelltext och skriva tillsammans före det egna skrivandet ingår i en modell som kallas för "Cirkelmodellen" som är central i vårat läromedel och ett stöd för eleverna att utveckla sitt eget skrivande.


När eleverna nu var redo att skapa sina egna texter fick de planera i berättelseschemat först. Eftersom "mina" elever är skrivsvaga så ritade de händelseförloppet i rutorna och berättade för mig före det var dags att sätta sig vid datorerna. På datorn använder vi lite olika program men alltid med talsyntes för både ljud till bokstav, uppläsning av ord och meningar. En pojke använder röstinmatning i google drive eftersom det hjälper honom att kunna skapa en berättelse.

När eleverna skrivit sin berättelse på dator fick de tillsammans med mig läsa texten och titta på den genom att använda checklistan som hör till berättande text.Vi tittade efter stor bokstav och punkt och så funderade vi om de olika delarna med början, problem, lösning och slut fanns med i berättelsen. Mina elever befinner sig i början av sin läs- och skrivutveckling men genom detta arbetssätt och de digitala verktyg vi har att tillgå skapar vi förutsättningar för att alla elever skall kunna delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar.

Vi avslutade med att eleverna mycket stolta fick läsa upp sina texter. Jag samlar allt eleverna skriver hos mig i en mapp som i slutet av läsåret blir ett underlag för eleven i sitt utvecklingssamtal.

söndag 19 februari 2017

Tankar om En läsande klass

Dina tankar inför projektet – vad föreställde du dig att du skulle kunna bidra med?

Eftersom jag själv förundrats över hur min undervisning förändrats genom en strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier ville jag att fler skulle få ta del av dessa verktyg. Att jag kunde dela med mig av min undervisning i mitt klassrum på ett enkelt sätt som nådde ut till många.


Tycker du att projektet levererade vad du hade förväntat dig?

Över förväntan. Så stor genomslagskraft. Jag tror att kombinationen studiehandledning, sociala medier, bloggande och föreläsningar bidrog till denna otroliga spridning. Dessutom en fantastisk textskatt som svenska pedagoger och elever fått del av.

Tankar efter projektet?

Fantastiskt att få vara med om detta och kunna känna att man faktiskt gjort någonting för att utveckla svenska elevers läsförståelse. Har även utvecklats mycket privat då jag utmanat mig själv både genom att föreläsa och skriva. Fått många olika erbjudanden och möjligheter som jag aldrig fått annars.

Det här hade jag velat göra annorlunda

Att vi redan från början knutit läsforskare till projektet och att det avsatts medel för uppföljning och utvärdering.

Det här är jag mest nöjd med

Att vi genom En läsande klass gett inspiration och verktyg att undervisa mer strukturerat i läsförståelse. Att så många pedagoger genom detta ändrat sin undervisning och att det gagnat eleverna så de har fått bättre läsförståelse och fått ett större engagemang till läsning och texter.

Vad har hänt efter att projektet rullade igång?

Ett förhållningssätt till texter och en undervisning där eleverna inte lämnas ensamma i sin läsning har spritt sig över vårt land. Pedagoger har fått verktyg som de saknat och vi har fått ett metaspråk när det gäller läsförståelse.
På det personliga planet har det hänt massor. Förfrågningar om föreläsningar både i Sverige och utomlands. Handledning på distans. Jag har fått möjlighet att skriva ett läromedel som jag tror på och som bygger på en medveten undervisning i läs- och skrivstrategier,

Respons på projektet

Otroligt mycket positiv respons av ”vanliga” lärare. Var jag en kommit i vårt avlånga land på alla mina föreläsningar har jag mötts av enorm tacksamhet. På Skolverkets utbildning för Läs- och skrivutvecklare har jag blivit igenkänd, tackad, och omkramad för att vi gjort detta för svensk skola. Jag har även fått otroligt mycket positiv respons om mitt bloggande i sociala medier. Några enstaka läsforskare har uttryck kritik mot projektet.

Vilken respons har gett mest avtryck?

En pedagog med 40 års erfarenhet i yrket som sa att hon nu äntligen fått verktyg att undervisa i läsförståelse. Utvärdering efter en föreläsning där någon skrivit att jag på ett lättfattligt och mycket tilltalande sätt presenterat den senaste forskning och gett exempel på hur det konkret kan se ut i klassrummet. Jag har fått Svenska Akademiens svensklärarpris och blivit årets vägvisare i min hemkommun.

Framtiden

Vad tycker du fortfarande saknas när det gäller stöd till pedagoger i deras arbete med läsförståelsestrategier?
Jag tror många pedagoger inte riktigt förstår att detta förhållningssätt till texter kräver ihärdighet och tålamod. Det är inget qick fix utan det behövs strukturerad undervisning under flera år för att eleverna skall göra verktygen till sina egna och använda dem på sin egen läsning. Upplever fortfarande att många elever framförallt på högstadiet lämnas ensamma i sin läsning. Förhoppningsvis kan Skolverkets Läslyft och regeringens satsning på läsning bidra till mer kunskap och förståelse.

Projektet löper i två år till (t.o.m. 2018). Vad tänker (önskar) du händer sedan?

Jag skulle vilja se en ordentlig utvärdering, undersökning som visar resultatet av projektet. Jag skulle vilja se en satsning mot äldre elever.

Inspiration/Tips

Vad skulle du vilja säga till/tipsa skolpersonal/lärare/bibliotekarier (om) som…

Ska sätta igång och arbeta med läsförståelsestrategier?

Att inte ha för bråttom. Att ta en strategi i taget så att eleverna blir säkra på vad de innebär. Att modella sin egen strategianvändning och pröva tillsammans före eleverna prövar på sin egen läsning. Att en nyckel till förståelse är att lära eleverna att ställa egna frågor på texten, inte serva med frågor. Gör om, förbättra och anpassa material och idéer till dina elever och din undervisning. Att låta arbetet med läsförståelsestrategier bli en naturlig del i undervisningen och genomsyra alla ämnen.

Står inför utmaningen att skapa läslust hos barn och unga?

Genom att samtala om text på ett strukturerat sätt skapas ett läsengagemang. Högläsningen är otroligt viktig för att skapa intresse och läslust.

fredag 10 februari 2017

Att reagera på och utreda nya ord och uttryck

"Ordförrådet har stor betydelse men att ha ett stort ordförråd ger inte automatiskt god förståelse. Ordförrådets betydelse behöver i stället förstås som en del i en vidare syn på språklig kompetens. En sådan innebär att eleven ska kunna hantera information på olika ställen i en text, kunna dra slutsatser utöver vad som står i texten och också kunna kommunicera och övervaka sin läsförståelse. Betydelsen av ett gott ordförråd har att göra med både förmågan att använda sin bakgrundskunskap, att förutsäga och att visualisera. 

Utifrån detta som går att läsa i Skolverkets kunskapsöversikt "Att läsa och förstå" är det av största vikt att vi lär eleverna strategier för att övervaka sin läsning och reagera på ord och uttryck som är nya. Att vi kommunicerar dessa ord och på olika sätt försöker hitta svaret på dess betydelse genom att dra slutsatser, använda vår bakgrundskunskap och hantera information både bakåt och framåt i texten.

I dagens kapitel i "Livet i Bokstavslandet" så introducerade vi "Detektiven" som är ett tankeverktyg för strategin att utreda nya ord och uttryck. Vi utgick från det digitala introt och inledde med att prata om hur vi kan göra när vi stöter på ett ord vi inte förstår. Vi pratade om hur man kan läsa om ord och meningar, läsa framåt i texten, slå upp ordet eller fråga någon vad det kan betyda. Att många ord kan förstås utifrån sitt sammanhang. I kopieringsunderlaget till Bokstavslandet finns en bra och tydlig stödmall som visar på hur man kan gå tillväga. Eleverna fick sedan välja ett eget ord ur texten och försöka förklara det genom att rita, skriva synonym och motsats samt skriva en mening där ordet ingår. Denna ordtavla finns också i kopieringsunderlaget. Den kommer att bli ett ofta förekommande verktyg på våra lektioner.



En annan bra uppgift hämtad ur arbetsboken i Livet i Bokstavslandet är att kategorisera ord och fundera inom vilket område de hör hemma. Även det en träning av ordförståelse. Eleverna fick små lappar med ord hämtade ur texten. De fick avkoda ordet och försöka lägga det under rätt kategori. Därefter jämförde vi med varandra och resonerade kring varför orden hörde hemma under just den kategorin.


Utifrån ord hämtade ur texten skulle sedan eleverna skapa egna meningar på dator. De elever jag möter under dessa pass behöver mycket stöd i sin läs- och skrivinlärning och för dem är det av största vikt att få skriva med talsyntes i programmet skolstil. Då ljudas varje bokstav som de skriver samt att de genom talsyntesen får både ord och meningar upplästa. De hör om det är någonting som inte stämmer och vi kan tillsammans komma fram till vad. Att använda ord i ett sammanhang som eleverna kommer på själva gör att orden befästs och eleverna utökar sitt ordförråd. 

Som extrauppgift för de som blev klara snabbt fanns memoryspel med ord hämtade från Ordväggen. Samtidigt som de fick lästräning fick de också förklara ordet eller säga en synonym när de läste upp det.



Med all denna ordträning tar vi helg och återigen kan jag känna glädje i att specialundervisningen går hand i hand med övrig undervisning. Alla tvåor har nämligen denna vecka repeterat och fokuserat på "Detektiven" - att utreda nya ord och uttryck. 


onsdag 25 januari 2017

En läsvärld som tränar läsningens alla delar

Idag har jag och eleverna tittat in i en ny "Läsvärld". En läsvärd där vi tränar läsningens alla delar. Vi har stiftat bekantskap med ett material som heter "Tre Läsvärldar" som Alfamax har gett ut. Tre Läsvärldar är en populär serie lättlästa böcker för nybörjare. Syftet är bl a att eleven ska få uppleva lyckan av att kunna läsa en hel bok själv. 

Som vanligt när vi närmar oss en bok så läser vi rubrik och tittar på bilder för att kunna förutspå vad det är för typ av text och vad den kan tänkas handla om. I en mindre grupp med elever turas eleverna om att läsa en mening var. Efter varje sida stannar vi upp och diskuterar nya ord, ställer frågor samt förutspår. 


När vi läst hela boken kommer vi till det fiffiga i detta material. Sekvensbilder som hör till varje bok med fina uttrycksfulla bilder. Eleverna får tillsammans i par diskutera vad som hände först, i mitten och till sist, i vilken ordning bilderna skall läggas. När de är överens visar de mig och får ännu en gång återberätta berättelsen med hjälp av bilderna. 

Nästa steg blir att träna avkodningen igen genom att läsa korta meningar hämtade ur boken och lägga rätt mening till rätt bild. Några meningar blir över och passar inte in i berättelsen vilket gör att läsförståelsen sätts på prov.

När eleverna läst boken, samtalat om innehållet, återberättat, läst meningar igen och kopplat till bilder är denna text väl genomarbetad och eleverna är redo att skapa egna meningar och skriva på dator med sekvensbilderna som stöd. Vi kopplar ihop läsa och skriva och ger elever i den första läsinlärningen stöd att kunna skapa egen text med en röd tråd. Efter dagens första möte med denna värld är jag så evinnerligt glad att specialläraren som jag tog över efter införskaffat hela detta paket med böcker och laborativa övningar så att vi kan göra detta flera gånger. 

Tänker att detta material inte bara passar för specialundervisningen utan även i klass då det finns många olika böcker på olika nivåer. Det genomtänkta upplägget med mycket bildstöd gör att det är ett material som passar även för undervisning i svenska som andraspråk. 





fredag 20 januari 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

I mitt arbete som speciallärare är det viktigt att de elever som har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning får arbetsuppgifter och arbetsmaterial anpassat efter sin nivå. Av största vikt är också att de känner att de faktiskt kan och själva kan se sina framsteg.

När vi nu äntligen kommit igång med "Livet i Bokstavslandet" för åk 2 blir min utmaning att skapa uppgifter som passar även "mina" elever utifrån texterna i läseboken och arbetsuppgifterna i arbetsboken. Tillsammans med sin klass och sin klasslärare ser "mina" elever aktuellt program och är med på genomgången av resp ljud i språkläradelen. De är också med under högläsningen av det aktuella kapitlet. Därefter arbetar jag med en liten grupp elever (7 st) tre pass i veckan plus att jag möter dem i par eller enskilt någon gång i veckan.

För att bygga upp förförståelse och underlätta avkodningen har vi en noggrann genomgång av de aktuella orden i "Ordväggen". Vi använder digital intro och pratar om hur man utläser orden och vad de betyder.

Eleverna får sedan läsa orden ännu en gång i par och spela memory för att orden skall läsas om och om igen. Orden sätts sedan upp på väggen i klassrummet så att eleverna kan "smaka" på dem flera gånger under veckan.

Texten i Läseboken läses också många gånger. Första gången enskilt med mig för att jag skall kunna markera vilka ord eleven ljudar och vilka som läses ortografiskt. Sedan i par och därefter i grupp. Texten har eleverna även som läsläxa. När en vecka har gått lyssnar jag när resp elev läser texten igen och markerar på nytt ord som läses med ljudningsstrategi och de som läses med flyt. Här får varje elev ett bevis på att läsningen går framåt och att man genom träning får flyt i läsningen. Tanken är att vi skall göra små stapeldiagram över dessa framsteg som eleven sedan kan visa på sitt utvecklingssamtal.

När det gäller att läsa för att förstå har vi förstås med oss det tänket hela tiden och följer arbetsgången utifrån "Livet i Bokstavslandet" I första kapitlet är det strategin att förutspå som introduceras men eleverna får också möjlighet att träna sitt återberättande efter att vi läst texten. Både i Digital intro och i kopieringsunderlaget till Lärarhandledningen finns sekvensbilder över det viktigaste i texten. Först sammanfattar vi händelserna tillsammans och därefter får eleverna skriva ner en mening till varje bild. Här använder jag inte arbetsboken utan eleverna får skriva med dator för att ha stöd av talsyntes. De skriver i programmet skolstil med Ljuda och Vital påkopplade.

En annan arbetsuppgift under det första kapitlet i "Livet i Bokstavslandet" är att bygga meningar. En jättebra men ganska svår uppgift för både elever med läs- och skrivsvårigheter och SVA-elever. Vi pusslar därför först tillsammans och sedan på egen hand. För att kunna pussla krävs det att man läser ord gång på gång och när meningen är skapad måste den förstås också läsas. Mycket bra avkodningsträning. Eleverna får efter pusslandet också skriva de olika meningarna så fint de kan och nu övas välskrivning. När vi skriver av ska det vara stor bokstav i början, mellanrum och bokstäverna ska formas på ett ändamålsenligt sätt. Meningen avslutas med punkt.


Det är så härligt att se dessa elevers lycka när de får uppgifter utifrån vad de klarar av och när de ser att de faktiskt kan läsa ut riktigt svåra ord då det fått träna många ggr på olika sätt. De känner delaktighet med övriga klasskamrater  och "Livet i Bokstavslandet" blir verkligen ett material för alla. Specialundervisningen blir inte något lösryckt utan sätts in i ett sammanhang som hör ihop med den övriga undervisningen.