fredag 20 oktober 2017

Läs med sagor - ett verktyg att lägga i verktygslådan

När man möter elever i den första läs-och skrivinlärningen och elever som har det lite kämpigt att lära sig läsa och skriva gäller det att ha många olika verktyg att erbjuda. När det gäller ren och skär avkodningsträning så vet alla som kämpat med detta att det krävs omväxling för att bibehålla motivationen. Häromdagen prövade jag ett program som jag velat pröva länge och det gick över förväntan och uppfyllde de mål jag satt upp. Mitt främsta syfte var att eleverna skulle träna sin avkodning på ett roligt och annorlunda sätt men det visade sig att vi tränade både förståelsestrategier och att skriva med röd tråd utifrån en tydlig stödstruktur.

Programmet som vi använde heter "Läs med sagor" och är ännu en av URs fantastiska produktioner.

Vi inledde med att förutspå utifirån rubrik och bild och därefter lät jag videon rulla. Jag hade före läsningen uppmanat eleverna att försöka läsa texten samtidigt som rösten läser eller att upprepa texten kort därefter. Som vanligt gjorde vi lässtopp vid nya ord för att utreda deras betydelse, vi ställde frågor på texten och förutspådde på lämpliga ställen.


När vi sett och pratat om hela boken var det dags att försöka sammanfatta den. Jag påtalade att när man sammanfattar försöker man att få med det viktigaste, man kan inte skriva allt. Jag ritade upp ett berättelseschema på tavlan och tillsammans funderade vi över huvudpersonerna, var de befunnit sig, vad som hände först, i mitten och i slutet. Vi funderade också över hur huvudpersonerna kände sig genom berättelsen o s v.

Eftersom jag möter elever från olika årskurser hade jag valt ut olika berättelser/böcker. Åk 2 fick närma sig boken om "Fia och djuren" av Catarina Kruusvall. Denna bok har en tydlig berättelsestruktur och enkel handling. En bra bok att använda för att få syn på uppbyggnaden av ett händelseförlopp.
Fia-och-djuren

Med mina treor valde jag en annan bok som tilltalade mig som vuxen väldigt mycket då igenkänningsfaktorn var hög och jag ville se hur eleverna tolkade boken. Jag hade samma syften som ovan att träna avkodning kombinerat med lässtrategier och skrivande. Den aktuella boken var "När Åkes mamma glömde bort". Nar-Akes-mamma-glomde-bort


Boken inleds med att Åkes mamma Berit är superstressad. Hon gör allt samtidigt och stressar Åke med frukost, dagis m m. När mamma vaknar dagen därpå är hon förvandlad till en drake som är ljudkänslig, som inte klarar att gör frukost, som inte kommer ihåg hur man gör när man går till jobbet m m. Åke får ringa och sjukanmäla sin mamma och sen känner han att han måste ta sin drakmamma till doktorn. På väg till sjukhuset händer en mängd saker som är både jobbiga och pinsamma för Åke. Mina elever tyckte synd om Åke i många situationer och när jag frågade om en mamma kan vara på detta viset så kunde de faktiskt se genom drakdräkten och se likheter när deras föräldrar har för mycket att göra och är stressade. Vi hade jättefina samtal om boken och jag kunde berätta om mig själv, att jag faktiskt kände igen mig i mycket. När vi lyssnat/läst boken sammanfattade vi den genom berättelseschemat och därefter fick eleverna skriva utifrån de stödord vi skrivit in i schemat.


Mina treor har cromebook med appwriter som läser upp både ljud, ord och meningar. De har även röstinmatning som de idag hade möjlighet att använda på lite längre och svårare ord. 


När eleverna skrivit sin sammanfattning fick de titta på sagan igen och lästräna ännu en gång på den egna dator. Vi slog då av ljudet så eleverna bara hade texten framför sig. Till sist fick eleverna läsa en bit för mig också med den rullande texten, som nu började bli ganska lätt, med bra läsflyt. Det är roligt när resultatet blir bra och när de mål man satt upp uppfylls. Detta är ett program som jag kommer att använda mig av flera gånger. 

tisdag 10 oktober 2017

Livet i Bokstavslandet för alla

Jag har tidigare i flera blogginlägg berättat om hur jag anpassar arbetet med Livet i Bokstavslandet för mina elever i specialundervisningen. I år har jag förmånen att få möta elever från åk 1-3 i olika grupper och konstellationer där alla elever möter tv-programmet, texterna, arbetsmaterialet och de digitala verktygen i sina klasser och klassrum.  Materialet gynnar på många sätt "mina" elever eftersom det finns en tydlig språkinriktad undervisning med en medveten undervisning i lässtrategier och ett skrivande som utgår från det gemensamma till det egna utifrån Cirkelmodellen. De elever som jag möter framförallt i åk 3 behöver dock kombinationen digitala kompensatoriska verktyg tillsammans med Livet i Bokstavslandet. De behöver kunna lyssna på texterna, de behöver talsyntes när de skriver, de behöver stavningshjälp och ibland kan de även behöva använda röstinmatning.


För att mitt arbete skall bli lyckat krävs ett samarbete med klasslärarna, jag måste ha koll på deras planering och vissa moment gör "mina" elever i respektive klass och fördjupning/träning sker hos mig i en mindre grupp. Det handlar om att specialundervisning och övrig undervisning går hand i hand och att eleverna känner igen sig i material och metoder. Grupperna är från 4 - 7 elever och ofta har jag en resursperson att tillgå.

Eleverna får bekanta sig med den aktuella texten genom högläsning som sker i klassrummet. Där sker också ett medvetet textsamtal ofta i anslutning till det digitala introt. När eleverna kommer till mig har de alltså läst och bearbetat texten en gång och då närmar vi oss texten på lite olika sätt. Idag valde vi att fokusera på att ställa frågor till texten. Att ställa frågor på en text är inte helt lätt och de flesta av mina elever är hjälpta av att ha en bild framför sig när detta skall ske. De är också hjälpta av att ha frågeord väl synliga som en stödstruktur.

Vi prövade först att ställa frågor gemensamt på den bild som finns i det digitala introt för att därefter släppa loss eleverna på sina crome-books.


Direkt kom frågan om de fick använda röstinmatning. Efter en liten diskussion valde vi att använda röstinmatningen till frågan och att sedan skriva svaret på datorn. Varje elev i min lilla grupp i åk 3 har en egen crome-book vilket jag känner har höjt undervisningen betydligt. De lär sig hantera ett verktyg som de har användning för i framtiden, allt sparas med automatik, inloggningar finns kvar o s v. Alla elever har "appwriter" installerat vilket innebär att de har talsyntes både för ljud och ord när de skriver samt att de kan få det skrivna uppläst. Röstinmatningen går till så att eleven med lugn röst läser in vad den vill ha skrivet dock utan skiljetecken. Även om jag tycker att denna röstinmatning är helt fantastisk så blir det missar och det krävs att eleven lyssnar/läser för att kolla att det blev rätt. Texten bearbetas på det viset flera gånger och på olika sätt.


I dag stod alltså samtal, frågeställande och skrivande på programmet. I morgon tränar vi den egna avkodningen genom att läsa i par, läsläxa följs upp individuellt och ges nytt. Beroende på vad kapitlet tar upp använder vi sedan övriga pass till språklära, stavning eller skrivande av aktuell texttyp. Vi avslutar alltid arbetet med kapitlet att arbeta med webbappen som blir ett bevis på vad eleverna snappat upp. 

torsdag 5 oktober 2017

Ett program som väcker läs-och skrivlust

Stjärnsvenska vet nog de flesta vad det är. En serie böcker i olika nivåer och i olika genrer som Liber har gett ut. Vad kanske inte så många vet är att dessa böcker numera finns i ett digitalt bibliotek med flera olika funktioner.


I det digitala Stjärnsvenskabiblioteket finns alla titlarna från Upplevelse Paket 3 och Sagopaketet, totalt 64 titlar. Det digitala biblioteket är framtaget med stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten och böckerna finns alltså på många olika nivåer. 

I min specialundervisning möter jag elever i åk 1-3 och även SVA-elever. Alla mina elever älskar detta program och sedan vi köpte in elevlicenser har vi tagit det ännu en dimension. Alla böcker som eleverna tar sig an och lyssnar/läser samt skriver text till sparas på deras inloggning. De kan betygsätta böckerna och de kan skriva ut sina böcker. Just idag hade jag så fruktansvärt stolta killar som fick med sig varsin utskriven bok till klassläraren för att läsas upp samt tas hem till mamma och pappa.


Det digitala stjärnsvenska biblioteket går att användas till gemensam läsning då vi ofta samlas framför smartboarden och läser och samtalar om texten tillsammans.


Som ni ser på bilden finns 4 olika funktioner att använda sig av. Att läsa texten, att lyssna på texten, att rita bilder till texten samt att skriva till bilderna. 

När vi läst och bearbetat texten tillsammans sammanfattar vi och plockar fram det viktigaste som hänt i boken. Till vår hjälp använder vi funktionen i programmet där man kan ta bort text och bara ha bilderna att utgå ifrån. Eleverna får hjälpas åt att sammanfatta muntligt och sedan kan de få sätta sig vid varsin dator och skriva själva till varje bild. De fick här öva sig på att skapa egna meningar utifrån en text som de redan läst och med bilder som stöd. En väldigt omtyckt uppgift. Då många av "mina" elever har cromebooks fungerar appwriter även i detta program och de kan höra både ljud och ord som de skriver.


En av mina elever har jättesvårt att skapa text själv så han får ibland sammanfatta på ett annat sätt. Han får använda den tredje funktionen i programmet där man kan rita bilder till varje textsida. På det viset får han på sitt sätt visa att han förstått texten. 


Ännu en funktion finns och det är att lyssna på texten. När eleverna arbetar med detta program individuellt låter jag dem alltid börja med att lyssna på texten för att sedan läsa och skriva. Allt eleverna gör på sin egen inloggning sparas med automatik.

Ska jag vara ärlig var det längesen jag upplevde att ett program kan fånga elever på ett sätt som detta kan. Elever som har svårigheter med både att läsa och skriva, både läser och skriver så det låter i hela rummet när de ljudar. De tjatar om att få fortsätta och de blir så nöjda när de har en alldeles egen bok i sin hand med text som de själva har författat. Nu längtar vi till att biblioteket skall fyllas på med lika många böcker med fakta. Detta kommer att nämligen att ske under hösten 2017. 


torsdag 31 augusti 2017

Möjligheterna är oändliga för att dokumentera den gemensamma läsningen.

Finns det något mer fantastiskt i läraryrket än att tillsammans med en grupp elever möta en gemensam text, en högläsningsbok. Det går att göra så oerhört mycket av läsupplevelsen och vill man kan man knyta de flesta av våra skolämnen till den litteratur man läser och på så sätt skapa helhet och sammanhang. Jag har många olika exempel på detta på min blogg.

I detta blogginlägg tänkte jag fokusera på vilka olika sätt man kan dokumentera den gemensamma läsningen på för även där finns det en uppsjö av olika varianter. Jag har prövat många olika sätt och tänkte här ge förslag på sådant jag använt. Läsloggsbok, storbok, tavla i klassrummet, tärning, tittskåp m m.

När vi läste Bröderna Lejonhjärta för några år sedan så hade varje elev en egen loggbok som de dokumenterade i före, under och efter läsningen. Då våra elever inte var så gamla valde vi att styra dokumentationen ganska mycket och utgick från de kända läsfixarna. Här kan ni läsa mer om detta projekt och se exempel på hur elevernas loggböcker såg ut. Elevens egen loggbok.

Även till favoritboken Sandvargen har eleverna fått skapa egna loggar.  Läs mer här!


Vid ett annat tillfälle läste vi Martin Widmarks Nelly Rapp med titeln Sjöodjuret. Då valde vi att använda en storbok som läslogg för hela klassen. Vi skrev och ritade på stora A3 blad och satte upp så att alla kunde se och läsa i klassrummet. Här kan ni se hur denna bok såg ut. Vår gemensamma storbok.

En annan högläsningsbok som vi tyckte väldigt mycket om var Mandelhjärtat av Kerstin Lundbergh Hahn. Dokumentationen kring den boken valde vi att ha på en stor tavla längst bak i klassrummet. Vi valde att dokumentera personbeskrivningar, händelseförlopp, textkopplingar och inferenser. Eleverna fick både skriva och rita och allteftersom vi kom framåt i boken och i handlingen fyllde vi på vår tavla.

Kerstin Lundbergh Hahn har skrivit många fantastiska böcker och vi har även haft förmånen att ha henne på författarbesök flera gånger.Inför ett författarbesök är det förstås viktigt att läsa och samtala om texten men det är också fantastiskt roligt att dokumentera det lästa på olika sätt. Här nedan kan ni se exempel på olika sätt som varit uppskattade av eleverna. 

När vi läst Vitas hemlighet skapade vi tärningar. Vilka händelser i boken hade berört dem, vilka inre bilder hade de sett? Efter att vi delgivit varandra våra tankar var det dags att skapa en tärning med 6 sidor och med 6 händelser ur boken. Oj så fina små skapelser det blev! 

När vi läst Lyckokakan skapade vi små enkla tittskåp som var helt fantastiska att titta på och minnas olika händelser i boken. Eleverna fick både rita och skriva. 

Som ni märker är det bara fantasin som sätter gränser när det gäller detta med att dokumentera det lästa på olika sätt. Slutligen vill jag bara visa på ett dataprogram som jag låtit eleverna arbeta i för att dokumentera det lästa. Programmet heter animoto och elever bara 7 år gamla klarar att göra små bildspel om sina lästa böcker. Denna digitala läslogg utifrån Sandvargen gjorde jag och eleverna tillsammans. 




söndag 23 april 2017

Ta tillvara på guldkornen i En Läsande Klass

Jag får ofta frågan både på föreläsningar och i digitala medier om olika texter i En Läsande Klass. Många efterfrågar texter som är hela inte bara textutdrag och många frågar efter speciella teman. Mitt första svar är alltid att söka på första sidans sökfunktion och titta på de textöversikter som finns.   Höstterminens texter     Vårterminens texter

Eftersom jag tillsammans med min kollega Elisabeth har valt ut texterna har jag rätt bra koll på vilka texter som inte bara är textudrag utan hela texter eller böcker. Tänker att jag kan tipsa om några av mina favoriter.

En text som är helt fantastisk och som man inte får glömma bort är den text som vi har använt som modelltext  till hela studiehandledningen; "En otrolig natt". Jag har inte mött en enda elev som inte fångats av den berättelsen. En otrolig natt

Sandvargen är och kommer alltid att vara en av mina absoluta favoriter. I En läsande klass har vi tio olika texter som Åsa Lind har skrivit och det som är så bra med Sandvargen är att det är fristående kapitel lagom långa att läsa under en högläsningsstund.

 

Astrid Lindgren är ju förstås också en favorit och är faktiskt den författare som är mest representerad i En läsande klass. Texterna som ni hittar under tema Kalas om Lotta, Emil och Pippi är hela avslutande episoder ur hennes böcker.

Nästan alla beskrivande texter/faktatexter är hela texter och många är av väldigt bra kvalité. En av mina absoluta favoriter är den fina texten om Bin som jag har haft åtskilliga textsamtal kring. Text om Bin

Ja sen är det en hel del lättlästa böcker som finns från början till slut.Många av dessa underbara böcker har fina bilder och kan med fördel tas upp på storbild.

Märtas hästbok

Bli sams

Sjalen

Kim och Lina

Sagan om den lilla farbrorn

Gamen Polly rymmer

Bästa vänner



Jättarna anfaller

Hjälp! Jag gjorde illa Linn

Slagsmål

Elton älskar speedway

Lektionerna 36 - 40 består av texter hämtade ur kopieringsunderlaget "Att läsa mellan raderna" Dessa små korta texter tillhör mina favoriter då de är skrivna för att man skall kunna läsa mellan raderna, dra slutsatser och leta ledtrådar. Dessa texter kan man använda när som helst när man får en stund över för att samtala om text och undervisa i förståelsestrategier. Eftersom vi har valt att plocka ut texter som har att göra med våra svenska högtider och årstider så kan man med fördel använda dem i syfte att diskutera och förklara e x nyårsfirande, mors dag, midsommar m m.

Lektion 41-45 är författarporträtt som också är avslutade texter. Dessa är kalasbra att ha koll på att de finns om man skall läsa en bok av någon av dessa författare och då kunna ge ett författarporträtt. Texterna kan ibland bli mer levande om man vet vem författaren bakom boken är.

Alla artiklar från 8 sidor och alla reportage från Kamratposten är förstås också avslutade texter som är kanon att ha när man ska läsa och prata om dessa texttyper.

Därefter har vi alla sagor, dikter och barnvisor som också finns i sin helhet, några med fantastiska bilder till dessutom. Rödluvan  Vanten  är några exempel.

Lektion 86-90 handlar om Barns rätt och där har vi samlat olika texttyper som handlar om vilka rättigheter barn har. Dessa texter är uppskattade att ha inför e x FN-veckan.

Passa på att ta tillvara på alla dessa fina texter - Guldkorn - som finns kvar endast ett år till på hemsidan. Hoppas att detta blogginlägg har varit till lite hjälp när det gäller att göra ett urval.



fredag 21 april 2017

Nu börjar det hända grejer..

På vår skola har vi under snart två år varit testpiloter för Legilexi. Vi har haft förmånen att pröva ett screeningmaterial som testar läsningens alla områden. Under dessa två år har Legilexi utvärderat och förbättrat testerna och resultathanteringen både utifrån den forskningsgrupp som är knuten till projektet och utifrån de lärare som har varit testpiloter. Våra tvåor har precis genomfört sin sjätte testomgång och nu börjar det hända grejer. Dels har testerna förfinats men framförallt har resultathanteringen utvecklats. Vi kan med detta verktyg följa varje elevs läsutveckling och se inom vilka områden det har gått framåt, stått still eller i värsta fall gått bakåt. Vi kan utifrån dessa fina sammanställningar utvärdera vår egen undervisning, göra nya grupperingar och se vilka elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd.

Utifrån testresultatet tar dataprogrammet fram vad respektive elev behöver ha för fokusområde och varje elev får individuella rekommendationer att arbeta vidare med.

Nytt för denna testomgång är också att Legilexi har satt upp kravnivåer var man bör ha nått i slutet av åk 1, åk2 och åk 3. De har även börjat jämföra elevernas resultat med både DLS resultat och bedömningsstöd för att få en riktigt bra standardisering.

Jag har denna vecka haft förmånen att lägga in elevernas resultat i datasystemet. Någonting som sköter sig själv om man har tillgång till Ipads. Det är så himla kul att se hur faktiskt alla våra elever har gått framåt mer eller mindre och vissa kurvor är så fina att man blir alldeles lycklig. Tänk dig känslan när eleverna på sina elevledda samtal kan visa upp dessa fina och tydliga diagram och sammanställningar.

Jag är övertygad om att många pedagoger kommer att bli lika lyckliga som jag blir över denna hemsida och dessa verktyg som öppnar till hösten för alla helt kostnadsfritt!

Läs mer här: https://www.legilexi.org/


Den röda linjen visar på elevens språkförståelse där både ordförråd och hörförståelse ingår. Den gröna linjen visar på avkodning och den blå läsförståelse. 

tisdag 11 april 2017

Vikten av en fördjupad upplevelse av läsning

Igår var jag i Stockholm närmare bestämt i en härligt dammig lagerlokal i Järva stad där tre härliga människor mötte upp för att visa och prata om ett projekt som jag skall vara lite delaktig i. Detta besök var helt fantastisk och jag har nu analyserat vad det är som gör att jag går igång så mycket på en sån här ide. Jag tror det handlar om att ge barnen något utöver det vanliga - en fördjupad upplevelse av en text eller en bok.

"-Vår ambition är att åstadkomma spännande lek och lärautställningar relaterade till de mest intressanta svenska barnboksförfattarna" säger Tor Svae och Roger Josefsson. 



Projekten syftar till att väcka barns läslust! Och vem är inte bättre att samarbeta med då om inte Martin Widmark. Den utställning som just nu byggs i Järva stad är en modell över Cirkusen i Martin Widmarks bok "Cirkusmysteriet". 
Denna utställning när den är färdigbyggd kommer att plockas ner och upp på olika ställen i vårt avlånga land. Bibliotek, skolor och kulturhus har möjlighet att hyra den under några veckor. Här kan ni läsa mer: http://www.xn--barnutstllningar-2nb.nu/


Vad blir då min uppgift i detta spännande projekt? Jo jag skall skriva ett lärarprogram hur man som pedagog kan förbereda en barngrupp inför ett besök på utställningen och även göra några uppgifter att genomföra under själva besöket. Mycket handlar om att skapa ett läsengagemang utifrån boken som sedan kan fördjupas under besöket.


Jag blev som sagt oerhört inspirerad för jag tror på detta med att få uppleva läsningen med flera sinnen gör att texten sätter sig i kroppen. När jag tänker efter har det nog alltid varit en viktig del i min undervisning och någonting jag saknat lite nu när jag inte längre har klass. Tittar man in på min blogg hittar man en mängd exempel på detta. Vilken himla tur att jag återigen får möjlighet göra detta med människor som brinner för samma sak. Så kul det ska bli!

Här hittar ni några exempel på hur man kan fördjupa ett tema, en text eller en uppgift: