Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget
(Westlund)
Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling
(Liberg)
Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. Dessa verktyg använder vi både i textsamtalen i grupp, i par och enskilt. Verktygen består av de lässtrategier som man sett att goda läsare använder sig av.
- att förutspå
-att ställa frågor
-att sammanfatta
-att se inre bilder
När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Jag ser också vilka elever som inte deltar, svarar att de inte vet, är passiva och har svårt att e x ställa frågor eller att sammanfatta. Dessa observationer som jag gör som pedagog är det viktigt att dokumentera, att ha en digital läslogg för bedömning av läsförståelse är inte så dumt. De elever som har svårigheter att ta sig in i text, som inte riktigt förstår hur lässtrategierna skall användas och hur de kan hjälpa eleven, de eleverna behöver extra stöd i detta arbete. Jag ser inte att de behöver en annan metod eller andra verktyg utan de behöver mer lärarstöd i ett mindre sammanhang, om möjligt av en speciallärare.
Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. I vår kommun använder vi "God läsutveckling" som är ett läsutvecklingsschema där läsningen är uppdelad i olika dimensioner. Dimensionen Läsförståelse går hand i hand med de läsförståelsestrategier som vi använder tillsammans med eleverna. Varje termin sitter jag ned med respektive elev och utvärderar elevens läsutveckling tillsammans med honom eller henne.
 |
| En stjärnläsare är medveten om när han/hon inte förstår och har verktyg att göra någonting åt det. |
Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare. Goda läsare med bra läsförståelse berättar då hur de med hjälp av rubriker och bilder förutspå vad texten kommer att berätta/handla om, de stannar upp vid nya ord och utreder betydelsen. De ställer frågor på texten på olika nivåer, svarar på frågorna och är medvetna om på vilken nivå i texten svaret går att finna. När de läst färdigt kan de berätta vad texten handlade om med början, mitten och slut eller sammanfatta det viktigaste om det var en faktatext. En elev som tycker detta är svårt och ännu inte förstått hur han/hon skall använda verktygen läser bara texten utan att övervaka om det är någonting han/hon inte förstår, stannar inte upp och har svårt att berätta vad texten handlade om när han/hon läst färdigt.
Vi fyller tillsammans i läsutvecklingsschemat och utvärderar elevens förmåga att använda de olika strategierna. Vad tycker eleven att han/hon behöver utveckla? Detta blir ett underlag både i omdöme och i IUP eftersom läsförståelsen är så central och behöver finnas med där.
Som komplement till bedömningsverktygen här ovan gör vi dessutom standardiserade tester; "Vilken bild är rätt?" och DLS läsförståelse samt NP. Det är alltid skönt att få bekräftat att ens egna tankar och bedömning stämmer med ett bedömningsverktyg som är standardiserat. Efter snart 4 års strukturerat arbete med läsförståelsestrategier har vi många elever som slår i taket på stanineskalan. Fantastiskt roligt och ett bevis på att detta arbetssätt fungerar och ger resultat på elevernas läsförståelse. Till varje elev på skolan har vi skapat en egen staninekurva där vi fört in resultat från åk 1 till 3 för att eleven skall ha som underlag i sitt elevledda samtal. Läsutvecklingsschemat (GLUS) är också ett sådant underlag, liksom våra H4-staplar.
För mig handlar det mycket om att medvetandegöra eleverna om sin egen kunskapsutveckling och att de får syn på sina egna framsteg. Eftersom avkodningsförmågan är avhängig läsförståelsen till viss del är det viktigt att utvärdera även avkodning och läsflyt. Detta sker genom GLUS men vi gör också H4 varje termin som är ett avkodningstest där vi fyller i på en stapel hur många ord eleven hann läsa på en minut. Denna stapel växer och eleven blir otroligt nöjd och stolt att få visa upp detta för sina föräldrar. När eleverna själva uttrycker att de gärna skulle sitta ner med oss vuxna oftare för att titta på läsutvecklingen då måste de ju uppleva detta som en positiv stund inte som något krav.
Eftersom eleverna vissa pass dokumenterar i en egen läslogg blir denna läslogg också ett bedömningsverktyg att följa över tid liksom de bedömningsmatriser som eleverna då och då får fylla i för att bli medvetna om sin delaktighet i textsamtal och deras förmåga att använda lässtrategierna.
Genom att använda dessa bedömningsverktyg kan vi se vad varje liten individ behöver, följa deras framsteg och alla elever får möjlighet att utveckla en god läskompetens.
Vill du läsa mer om detta spännande område - läs då Barbro Westlunds "Att bedöma elevers läsförståelse"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar