fredag 2 januari 2015

Funderingar inför en ny termin

Snart väntar ett nytt läsår och en ny termin och många pedagoger använder precis som jag julledigheten till att tänka lite framåt. Eftersom jag nu har fått samma fråga både på mail och i meddelandeboxen på facebook så tänker jag att det kanske är fler som funderar över detta när det gäller "En läsande klass åk 1-3".

Så här lyder funderingarna;  "-Jag har inte arbetat med lässtrategier och "En läsande klass" tidigare. Jag ska starta upp arbetet under vårterminen och undrar nu om jag skall följa höstens planeringar i studiehandledningen eller om jag skall arbeta utifrån vårens?"Jag kommer heller inte att ha tid att lägga fem tillfällen i veckan på ELK?"-" Fungerar det att arbeta med studiehandledningen ändå?"

Som alltid när jag svarar på frågor som dessa måste jag utgå från den erfarenhet som jag har och från den undervisning som vi bedriver i våra klassrum på Råby skola. Jag säger inte att det är rätt och den enda sanningen men det har fungerat för oss. 

På vår skola möter vi elever i åk 1-3 vilket betyder att vi varje läsår har en ny grupp elever som skall tillföras den befintliga gruppen. Vi upplever att det har varit bra både för våra "nya" elever och de "gamla" att arbeta sig igenom strategierna grundligt varje hösttermin. Att vi introducerar/repeterar strategierna i den ordning och på det sätt som vi beskriver i studiehandledningen till En läsande klass. Vi använder våra modellektioner för att tänka högt och modellera hur vi använder resp strategi och sedan prövar vi tillsammans på texter som är aktuella i den egna undervisningen. Fokuserar vi e x på strategien "att förutspå"( Spågumman) så gör vi det på alla de texter som eleverna möter i undervisningen. Det kan vara läsläror, faktatexter, högläsningsböcker, filmer m m.

I studiehandledningen har vi även försökt att visa på den progression som förekommer i vårt klassrum när vi går från den gemensamma läsningen till grupp- och parläsning och även där har vi som en läsårsplan där vi låter eleverna successivt pröva sina vingar. Har man inte arbetat med läsförståelsestrategier tidigare och skall introducera detta förhållningssätt till texter i sin elevgrupp blir mitt tips därför att starta med höstens planeringar. 

Att inte ha möjlighet att följa studiehandledningen mer än två pass i veckan gör ju absolut ingenting bara man för in tänket, arbetssättet i alla ämnen i skolan. Använd modellektionerna och pröva sedan precis som vi gör i vår undervisning på alla texter i alla ämnen. Arbeta medvetet med att få eleverna att använda strategierna under par, grupp och enskild läsning. Undervisningen i läsförståelsestrategier får inte bli instrumentell och snart nog när strategierna är introducerade skall man ju se verktygen som en del i en verktygslåda.

Till olika texter behöver vi använda olika verktyg och det absolut viktigaste är att eleverna blir medvetna om när de inte förstår och då har strategier som ett stöd för att nå förståelse för textens innehåll. 

Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när hon/han inte förstår och har då olika verktyg/strategier att ta till. "Att veta när jag inte förstår och vad jag skall göra då skiljer den goda läsarens strategier från den svage läsarens" Denna förmåga utvecklas hela tiden då vi ställs  inför nya utmaningar när vi exempelvis möter svårare  texter och andra texttyper.

Läsförståelse behöver förstås som ämnesspecifik och god läsförståelse på skönlitterära texter behöver inte med automatik innebära god förståelse på faktatexter. Man måste arbeta med olika texter och texttyper. Barbro Westlund har mycket kloka saker att säga inom detta område och när jag lyssnade på henne i november förde hon bl a fram hur viktig närläsningen är och att vi genom den får syn på genretypiska drag, ämnesspecifika ord m m i alla texter. När det gäller val av texter måste vi alltid ställa oss frågorna; - Varför skall vi läsa denna text? - Hur kan jag använda denna text med mina elever? Även om Barbro menar att textvalet måste utgå från pedagogen och undervisningsgruppen ger hon exempel på hur bra både visor och dikter kan vara för att identifiera huvudbudskapet i en text. Hon tipsar även om sagor och bilderböcker som utgångspunkt för att göra inferenser. 

Se studiehandledningen som en stödstruktur för att komma igång med en mer strukturerad undervisning i läsförståelse men gör materialet till ditt eget. Se alla de textudrag som finns i "En läsande klass" som ett smörgåsbord och använd de texter som är aktuella i din egen undervisning i alla ämnen.  Lycka till!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar