Välkomna in i vårt skolbibliotek!

Favorit i repris - Läsa och skriva går hand i hand

En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa. I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar. Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.Här hittar man texten; http://enlasandeklass.se/wp-content/uploads/2014/04/magisterns_barn1.pdf

Som vanligt när vi läser en text så använde vi våra Läsfixare. Vi förutspådde, utredde nya ord och uttryck samt ställde frågor på texten. Då detta var en händelse som engagerade blev det många frågor framförallt mellan och bortom raderna.
- Vad var det som gjorde att han svimmade? Vad skulle du ha gjort om din lärare svimmade? Kunde eleverna ha gjort någonting för att undvika att magistern svimmade?

Vi sammanfattade även texten tillsammans och därefter var det dags att koppla på skrivandet. Vår första tanke var att eleverna skulle få skriva eget slut på händelsen men eftersom vi sedan en en tid tillbaka arbetat med nyhetsartiklar tyckte vi detta var ett ypperligt tillfälle att göra om en skönlitterär text till en tidningsartikel.

Vi ritade först upp ett VENN- diagram för att få syn på skillnaden mellan skönlitterär text och en nyhetsartikel. På det viset hamnade många bra nyckelord på tavlan som också var en hjälp för eleverna att komma igång med sitt skrivande. Vi benade också ut vad som är typiskt för en nyhetsartikel.
1. Det viktigaste skall komma först för att väcka intresse. Rubrik - viktig
2.Besvara frågorna Vad?, Vem?, När?, Var? Hur? och Varför?
3. Artikeln ska vara relativt kort och få fram det viktigaste.
4. Sammanfatta det viktigaste i slutet och fundera över framtiden. 

Vad skulle kunna hända?
5. Illustrera en bild som hör till artikeln.

Detta var en skrivuppgift som engagerade och då vi läst många nyhetsartiklar tidigare kände eleverna igen texttypen och det blev inte så svårt att skriva en artikel med en skrivkompis. Artiklarna blev rätt så lika förutom när det gäller att förklara varför magistern svimmade och vad som hände därefter.Eleverna fick läsa upp sina nyhetsartiklar för varandra så vi tillsammans kunde få syn på likheter och olikheter.

LÄSA och SKRIVA hör ihop

Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt.

Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

Planering och bearbetning
Vi använder ett Berättelseschema som  hjälper eleverna att förstå hur en berättelse är uppbyggd med början, mitten och slut. Schemat blir också ett verktyg för planering av egen text samt textbearbetning. När eleverna har skrivit en egen berättelse läser de texten ännu en gång och fyller i berättelseschemat. Då ser de tydligt om det saknas någonting i texten och kan lägga till detta. Vi ser med fördel att eleverna planerar och skriver berättelser tillsammans i par och även bearbetar texten tillsammans. Textskapandet börjar då alltid med ett samtal om vad berättelsen ska innehålla och hur den ska byggas upp.

Vi har även provat att använda läsfixarna till att hjälpa eleverna bearbeta sina texter. Läsfixarna (vi lärare) analyserar då texten utifrån sitt perspektiv och ger eleverna feedback och förslag. Här nedan ser ni ett exempel på hur vi har gjort.

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden och jag
tog med mig ett hopprep som var lila.
Sen äter vi kvällsmat och sen får jag åka hem.


Sätt en titel på din text, så att jag kan gissa vad
den kommer att handla om innan jag läser!









Jag kan enkelt förstå din text eftersom du har
skrivit med punkt och stor bokstav.

Jag undrar vem som bjöd dig på kvällsmat.
Jag undrar också vad som hände med det lila
hopprepet.

Jag sammanfattar din text så här:
Först reste du 100 år bakåt med
tidsmaskinen.
Sedan åt du kvällsmat.
Till sist åkte du hem.
Skulle det kunna hända något intressant i
mitten?

Tidsmaskinen

Det var en sommarkväll som jag gick in i en
tidsmaskin och kom 100 år tillbaka i tiden. Jag tog
med mig ett hopprep som var lila. Jag kom fram
till en herrgård. Jag knackade på och en som
heter Elsa öppnade. Jag klev in och sa hej och så
stod det 3 barn till som hette Jack, Erik och Julia.
Jag frågade om vi skulle hoppa hopprep. Ja, sa
Julia. Elsa bjöd på kvällsmat och sen åkte jag hem.

Flicka i åk 1.

Boktips via padlet

Created with Padlet

Vikten av att läsa barn- och ungdomslitteratur

Projektet "En läsande klass" har gett mig så oerhört mycket både inom mitt läraryrke och min personliga utveckling. Jag har fått sätta ord på mina tankar och min undervisning både i skrift och muntligt. Jag vågar numera stå inför väldigt många människor och föreläsa samt leda workshops m m. En annan vinst med projektet var att jag under ett års tid blev "tvingad" att läsa enormt mycket barn-och ungdomsböcker. Något som jag har haft och har stor glädje av i mötet med eleverna. Att kunna hitta rätt bok till rätt elev är oerhört viktigt. Att kunna tipsa om en bok är ju oändligt mycket lättare när man läst den själv och kan ge små skildringar av handlingen. Att dessutom kunna småprata med eleverna under läsningen och ställa de eftertänksamma frågorna går ju inte om man inte läst boken själv. Att fungera som en resurs till övriga lärare och även föräldrar. Eftersom jag sett vad det gett mig och min omgivning att hålla sig uppdaterad inom barnlitteraturen har jag fortsatt att läsa, tipsa och samtala.

Dock har denna läsning varit väldigt inriktad på barn i 7-12 års ålder, så nu när iallafall en av mina egna söner passerat denna ålder samt läst det mesta som även jag har läst, känner jag att det är svårt att hjälpa honom vidare i läsningen. Därför var dagens besök i vårt stadsbibliotek en riktigt höjdare och jag gick därifrån med en oerhörd tacksamhet till de kunniga människor som arbetar där. Lite försiktigt frågade jag och sönerna om tips och denna hjälpsamma bibliotekarie gick in med liv och lust för att hitta böcker som kanske skulle kunna intressera. Det som var så fascinerande var att hon verkligen kunde berätta lite om varje bok och letade i sitt minne efter böcker hon läst som skulle kunna stämma med det sönerna sökte. Hon slog i datasystem, letade i bokbusslagret och hon for runt bland hyllorna. Vi gick från bibblan med en hel hög med bra böcker som sönerna redan huggit händerna i. 

Genom dagens besök på biblioteket och genom mötet med en engagerad bibliotekarie har jag stärkts i hur viktigt det är att vi alla som på något vis vill få barn och ungdomar att läsa mer faktiskt läser själva. Att vi blir läsande förebilder och med vårt engagemang i litteraturen kan visa vägen in i böckernas fantastiska värld.